Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergvall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Bergvall—Berkeley.
672
tor, sorkar och andra liknande djur. Den
räknas till skadedjuren och får därför i
vissa fall dödas även av andra än
jakträttsinnehavaren. Å kronans marker är b. dock
helt fridlyst.
Bergvall. I. 1. E r i k B., f. 1880. Chef för
Stadion i Sthlm, Sv. simförbundets
stiftare och ordf., ledamot av Sveriges
idrottsförbunds överstyrelse. 2. S v e n B., f. 1881.
Den förres broder, skådespelare och
sekreterare i Sv. teaterförbundet. II. John
Helmer B., f. 1892. Verkställande
direktör i a. b. Stockholmssystemet i Stockholm
(1928). B. torde numera få anses vara den
främste talesmannen för det s. k.
Bratt-systemet.
Bergvax. Se Ozokerit!
Bergverks-a. b. Freja. Gruvbolag i
Stockholm, som bryter järnmalm i
magnetit-gruvorna vid Koskullskulle i Norrbottens
län. B., som sysselsätter 300 arbetare, har
ett aktiekapital på 3,75 mill. Dess
tillverkning beräknas till ung. 2,3 mill. årligen.
Bergverks-a. b. Vulcanus. Gruvbolag i
Blötberget, Kopparbergs län, som bryter
järnmalm vid Blötbergets och
Fredmund-bergets gruvfält och tillverkar magnetiska
separatorer och malmskiljare.
Aktiekapitalet uppgår till 3,75 mill., varav hälften äges
av den kända holländska koncernen Wm.
H. Muller & Co. i Haag. B. grundades 1900
och sysselsätter 300 arbetare. B.
exporterade 1929 241 000 ton malm till utlandet
och sålde 16 000 ton till sv. konsumenter.
Bergverkstionde. En 1649 bestämd, 1723
bekräftad stadga att en tiondel av
metall-och mineraltillverkningen skulle tillfalla
staten. B. upphörde i det allra närmaste
1877.
Bergvik. Kapellförsamling i Gävleborgs
län (Ala tingslag). 2 890 inv. (1930).
Bergviken. Insjö i s. Hälsingland, v. om
Söderhamn, genomfluten av Ljusnan, 45
m. ö. h., omkr. 42 kvkm.
Bergvik och Ala Nya a. b.
Brukskon-cern i Söderhamn, vars aktiemajoritet
sedan 1930 innehaves av Kreugertrusten
(Svenska Cellulosa-AB.) B. äger sågverk
och hyvleri vid Ala, sulfitfabrik vid
Bergvik och sulfatfabrik vid Sandarne i
Gävleborgs län. Årstillverkningen beräknas till
20 000 standard skeppningsvirke, 47 000
ton sulfitmassa, 45 000 ton sulfatmassa och
1,2 mill. liter sulfitsprit. Bolaget
sysselsätter 2 000 arbetare. Dess aktiekapital är
28,2 mill. kr. B:s tillgångar bokföras till
55 mill. kr. (1930).
Beri-beri (singalesiska). Bet. »stor
svaghet». Sjukdom, som tillhör de s. k. a v i t
a-minoserna och som uppkommer
huvudsakligen genom ensidig förtäring av ris,
som genom maskinpolering förlorat de i
skalet förekommande vitaminerna. B.
uppträdde massvis i synnerhet i Japan, sedan
maskinpoleringen införts, och ansågs först
som en epidemisk sjukdom.
Bering, Vitus Jonassen, f. 1681, d.
1741. Dansk upptäcktsresande, som i rysk
tjänst under Peter den store utforskade
Sibiriens kuster och Alaska. Berings hav
och Berings sund äro uppkallade
efter honom.
Berings hav. Nordligaste delen av Stilla
havet (n. om Aleuterna) mellan Asiens n.
ö. och Amerikas n. v. kust. — Berings
sund, det sund, som förbinder Norra
Ishavet med Stilla havet, på smalaste stället
92 km brett, med ett största djup av 60
m. Jfr B e r i n g!
Bériot [-iå’], Charles Auguste de,
f. 1802, d. 1870. Belg. violinist, en av
skaparna av den s. k. fransk-belg.
violinskolan.
Berkeley [bö’kli]. Stad i v. U. S. A.
(Kalifornien) med Kaliforniens
statsuniversi-tet, som är ett av Amerikas största.
82 000 inv. (1930).
Berkeley [ba’kli], George, f. 1685, d.
1753. Eng. filosof. Den bärande tanken i
hans filosofi är förnekandet av
sinnevärldens substantialitet; tingen äro ingenting
annat än våra förnimmelser av dem.
Genom sin kritik av allmänföreställningarna,
repr. han nominalismen. Litt.: M.
Andree: Berkeley, nominalisten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
