Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin - Berlin, I. Nils Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Berlin,
676
MODERNT BOSTADSKVARTER, BERLIN. Fotografi.
lands största universitet (omkr. 10 000
studenter), flera akademier, högskolor och
andra skolor, berömda museer, teatrar
samt ett statsbibliotek (nära 1 mill. band).
I stort sett har Berlin en utpräglat
modern bebyggelse. Stora områden inom de
874 kvkm (mer än 6 ggr Stockholms yta),
vartill B:s yta uppgår, ha emellertid en
i viss mån lantlig karaktär. Stora parker
och naturreservat finnas. B. är jordens till
ytinnehållet största stad. Flera av
Tysklands största industriföretag ha sina
fabriker i B., och omkr. 1 100 000 personer äro
sysselsatta i fabriksarbete. Som
turist-och nöjesstad intar B. ett av de främsta
rummen på jorden. B. är en knutpunkt
i det mellan-europ. järnvägsnätet.
Sedan 1 okt. 1920 består staden B.
(Stadtgemeinde B.) av 8 tidigare
städer: B., Charlottenburg, K
ö-penick, Lichtenberg, N e u kö 11 n,
Schöneberg, Spandau och W i
1-mersdorf samt 87 landskommuner med
tillsammans 4 348 000 inv. (1930). — B.
har utvecklats ur två små byar fr. början
av 1200-talet: Berlin och Kölin, som fingo
stadsrättigheter i mitten av 1200-talet och
första gången sammanslogos 1307. B. blev
Hohenzollrarnas ständiga residensstad fr.
omkr. år 1500. Efter 30-åriga krigets
härjningar uppblomstrade staden åter under
»den store kurfursten». Efter sju-åriga
kriget, som betecknar ett avbrott i stadens
utveckling, växte ånyo dess omfång och
invånareantal. Följande siffror ge en
föreställning härom. 1763: 103 200 inv., 1786:
150 000 inv., 1816: 195 000 inv., 1840:
325 000 inv., 1867: 705 000 inv., 1900:
1 900 000 inv. B. har först under
1800-ta-lets senare hälft blivit en världsstad,
vartill i främsta rummet bidragit B:s nya
ställning som rikshuvudstad efter 1871 samt
dess läge som en knutpunkt i det europ.
järnvägsnätet.
Berlin. I. Nils Johan B., f. 1812, d.
1891. Kemist, professor i farmakologi,
kemi och mineralogi samt i medicinsk och
fysiologisk kemi i Lund, led. av Vet. ak.,
led av F. K. 1867—73, förf, av flera
mycket använda läroböcker för
folkundervis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
