Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bern-Alperna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Bern-Alperna—Bernhardt.
684
Wisborg. B. utträdde vid sitt giftermål med
»enskild svensk mans dotter», Ebba
Henrietta Munck af Fulkila, 1888 ur
kungahuset och upptog släktnamnet B. 2. Folke
B. af Wisborg, f. 1890. Den förres son,
ryttmästare, gift med Estelle Manville,
dotter till den amerikanske
industrimagnaten H. E. M. Manville.
Bern-Alperna (tysk. Berner O b e
r-1 a n d). Den del av de schweiziska
alperna, som ligger inom kantonen Bern. 1 B.
ligga de berömda topparna
Finsteraar-horn, Aletschhorn, Jungfrau, Mönch,
Schreckhorn.
Bernard [bärna’r]. I. C 1 a u d e B., f.
1813, d. 1878. Fransk fysiolog, som
upptäckt glykogenet i levern och dess
betydelse m. fl. viktiga fysiologiska fakta. II.
1. T r i s t a n B., f. 1866. Fransk förf.,
särsk. av populära komedier med
Parismotiv, varav flera övers, till sv. 2. Jean
Jacques B., f. 1888. Den förres son,
förf, av skådespel präglade av fin
psykologisk uppfattning, t. ex. L’åme en peine
(1926; sv. övers. En själ i nöd, 1930).
Bernardin de Saint-Pierre [bärnardä’n da
sän-pjä’r], Jacques Henri, f. 1737, d.
1814. Fransk förf., lärjunge till Rousseau,
motståndare till sin tids materialistiska
världsåskådning, en av föregångarna till
den egentliga romantiken. Hans mest
bekanta skrift är Paul et Virginie (1787), en
sentimental roman, övers, till en mängd
språk, även till svenska.
Bernburg. Fabriksstad i Tyskland i mell.
Anhalt. 34 000 inv. (1925).
Berner. Norsk släkt, inflyttad fr.
Tyskland på 1600-talet. 1. Hagbard
Emanuel B., f. 1839, d. 1920. Politiker
(vänsterman), tidningsman, led. av stortinget,
där han bl. a. 1879 väckte förslag om
uni-onsmärkets borttagande ur Norges flagga,
vilket dock avslogs. 2. Carl Christian
B., f. 1841, d. 1918. Den förres kusin,
politiker (vänsterman), led. av stortinget 1886
—1909, där han var en av de ivrigaste
för-fäktarna av unionens upplösning, ombud
vid förhandlingarna i Karlstad 1905.
Berner Oberland. Se B e r n-A 1 p e r n a!
Bernhard. Tyskt mansnamn. I. B. av
M e n t o n e, 900-talet. Savoyisk präst, som
lär ha grundat de efter honom benämnda
klostren på Stora och Lilla S:t Bernhard.
II. B. av Clairvaux [klärvå’], f. 1090,
d. 1153. Fransk munk, en av medeltidens
berömdaste mystiker, cisterciens-ordens
reformator, Abailards motståndare, påvars
och furstars inflytelserike rådgivare och
den främste ivraren för det andra
korståget.
Bernhard, f. 1604, d. 1639. Hertig av
Sachsen-Weimar, tysk krigare, härförare
under Gustav II Adolf, segrare vid Lutzen
efter konungens död. B. bar till stor del
ansvaret för nederlaget vid Nördlingen
1634; han dog i fransk tjänst.
Bernhard, S:t. Två berömda pass i
Väst-Alperna. 1. Stora S:t B., ö. om Mont
Blanc i s. v. Schweiz nära gränsen till
Italien, 2 472 m. ö. h., berömt för sitt
kloster, vars munkar med sina hundar (S:t
B.-hundar) rädda och härbärgera
nödställda alpvandrare. 2. Lilla S :t B., s. om
Mont Blanc i s. ö. Frankrike på gränsen
till Italien, 2 157 m. ö. h., även berömt för
ett liknande kloster.
Bernha’rdi, Friedrich von, f. 1849.
Tysk general och härförare under
världskriget, även känd som militär förf. Bl.
hans skrifter märkes Deutschland und der
nächste Krieg (1912, sv. övers, s. å.).
Bernhardin [-dä’n], S :t 1. B e r n a
r-d i n o. Pass på gränsen mellan Väst- och
östalperna i Schweiz nära gränsen till
Italien, 2 063 m. ö. h., benämnt efter den hel.
Bernhardin fr. Siena, som i början av
1400-talet predikade i dessa trakter.
Bernhardin-orden. Se
Cisterciens-orden!
Bernhardt [bärna’r], Sarah, f. 1844, d.
1923. Berömd fransk skådespelerska
(trage-dienne), som genom sitt själfulla spel och
sin tekniska skicklighet vann världsrykte.
Hon gästspelade i en mängd länder (i
Sverige 1883 och 1902) och var in i det sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
