Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berntsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Bertil—Berwald.
690
engelsk-franska ententens ivrigaste
be-främjare.
Bertil (fornt, beraht = ljus, bjärt). Tysk
diminutivform till namn på Bart- 1.
Bert-(t. ex. Barthold). — Bertil Gustav
Oscar Karl Eugen, f. 1912. Sveriges
arvfurste, hertig av Halland, tredje son
till kronprins Gustav Adolf och hans
första gemål Margareta.
Bertillon [bärtijå’n]. 1. Louis
Adolph e B., f. 1821, d. 1883. Fransk
statistiker, en av de främsta målsmännen för den
nutida befolkningsläran. 2. Alphonse
B., f. 1853, d. 1914. Den förres son, fransk
kriminalpsykolog, uppfinnare av ett
mycket spritt system för identifiering av förut
straffade brottslingar.
Be’rtram, T h e o d o r, f. 1869, d. 1907.
Tysk operasångare (baryton) och
Wagner-tolkare. B. gästspelade i Sthlm 1904.
Bertrand [bärtra’n]. I. Henri G r
a-tien B., f. 1773, d. 1844. Fransk general
och Napoleon I:s förtrogne vän, som följde
honom till Elba och S:t Helena och var
med, då Napoleons stoft återfördes till
Frankrike 1840. II. Joseph Louis
F r a n g o i s B., f. 1822, d. 1900. Fransk
matematiker, känd läroboksförf. III. L
o-u i s B., f. 1866. Fransk förf, av romaner
och kulturkritiska och litteraturhistoriska
avhandlingar, vari han bl. a. sysselsatt sig
med rasproblemen i medelhavsländerna
(särsk. Nord-Af rika). Bl. hans arbeten
märkas Le sang des races (1899) och La fin du
classicisme et le retour ä 1’antique (1897).
Led. av fransk, ak.
Bertran de Born [bärtra’n de bårn], f.
omkr. 1135, d. omkr. 1210. Provengalsk
krigare och poet, mest känd för sina
sir-venteser (se d. o.), som ha stort tidstypiskt
värde.
Berwald. Tysk musikersläkt fr.
Bär-walde i Preussen, av vilken en gren
inflyttade till Sverige på Gustav III:s tid.
1. Johan Fredrik B., f. 1787, d. 1861.
Hovkapellmästare 1823—49, vilken
utövade en synnerligen livlig konsertverksamhet,
F. A. BERWALD. Litografi.
och vars hem en tid var medelpunkten i
Sthlms musikliv. Bl. B:s tonsättningar
märkas kammarmusik, symfonier och
sånger. Led. av Mus. ak.. 2. Franz Adolf
B., f. 1796, d. 1868. Den förres halvkusin,
sv. tonsättare av internationellt rykte,
vars tre symfonier (däribland de två
märkliga Sinfonie sérieuse och Sinfonie
singu-liére) och kammarmusik (bl. a. en septett,
tre pianotrios, tre stråkkvartetter och två
pianokvintetter) äro verk av förnämlig
klassisk klarhet och skönhet. B. utgår i
dessa sina verk närmast från den senare
Beethoven, men har också tagit intryck av
den tidigare romantiken utan att dock
förlora sin egen originalitet. Bl. hans verk
i övrigt märkas operan Estrella di Soria
(1862, Göteborg 1931), orkesterdikter,
sånger m. m. Först efter sin död har B.
funnit förespråkare och vunnit full förståelse.
År 1909 grundades ett särskilt sällskap,
Franz Berwal d-s tiftelsen, vilken
i första rummet har till uppgift att arbeta
för en allmännare kännedom om hans verk
och utge dem. Led. av Mus. ak. Litt.: A.
Hillman, »F. B.» (1920). 3. Astrid
Maria Beatrice B., f. 1886. Den förres
sondotter, pianist, sedan 1918
överlärarinna vid Rich. Anderssons musikskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
