Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betrost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Betrost—Betål.
704
— Armerad b. innehåller balkar, nät o.
dyl. av järn, varav dragningshållfastheten
ökas, vilken hos enbart b. är ganska liten.
Tryckhållfastheten är 50—300 kg på 1
kvcm.
Betrost. Sjukdom hos betor, orsakad av
Betrostsvampen fUromy’ces be’toe).
B. bildar gula och senare bruna fläckar på
bladen, som vissna i förtid. B. sprides med
utsädet, och bästa sätt att undvika
densamma är att anskaffa frön fr. ej smittad
trakt.
Betsa’ida (aram.). Bet. fiskfångstens hus.
En stad i Galileen vid sjön Gennesaret,
omtalad i N. T. Av B. finnas numera
endast ruiner.
Betsjua’naland. Ett område i Syd-Afrika
mellan floden Sambesi i n. och
Oranje-floden i s., som består av två delår: N o
r-r a B., en britt, skyddsstat sedan 1885,
och Södra B., införlivad med
Kapkolo-nien 1895 och numera en del av
Sydafrikanska unionen. Till största delen utgöres
B. av torftig buskstäpp (Kalahari).
Betsning. Ytbehandling av trä, metaller
m. m. med kemikalielösningar, ss.
förberedelse till en efterföljande behandling (t. ex.
boning, polering, fernissning, målning 1. —
vid metaller — förtenning, galvanisering
o. d.). B. avser i många fall endast ett
rent uppluckrande av ytan genom
frätande lösningar, och kallas då även
etsning. Ofta användes b. endast för att ge
träet ett ålderdomligt utseende.
Betti’na. Tyskt kvinnonamn, bildat av
Betty (Elisabet). Se Ar nim!
Bettna. Socken i Södermanlands län
(Op-punda härad). 1 781 inv. (1931).
Betul. Stad i mell. Britt. Indien
(Centralprovinserna och Berar) med en av Ev.
Fosterlandsstiftelsens missionsstationer,
grundad 1880. Omkr. 5 000 inv.
Be’tula. Växtsläkte (fam. Betula’cece)
omfattande en mängd arter, alla träd eller
buskar, inom norra tempererade zonen,
både i Amerika och Gamla världen. I
Sve
rige förekomma utom Dvärgbjörken
(B. na’na) åtminstone två arter, B.
pube’-scens (Glasbjörk), och B. verruco’sa
(M a s u r b j ö r k). Av Linné
sammanfattades dessa två under namnet B. a’lba;
möjligen skulle denna art rätteligen uppdelas i
flera än de två nämnda. Dvärgbjörken är en
låg, risig buske med små, runda, naggade
blad, vanlig vid mossar och kärr ända ned
till Halland och Småland. De båda andra
arterna äro trädformiga. I norra Sverige
förekommer huvudsakligen glasbjörken,
som på fjällen bildar den översta
trädvegetationen (björkregionen). —
Ornäsbjörken är en egendomlig, ofta
odlad varietet av masurbjörken (B.
verru-co’sa var. daleca’rlica) med djupt flikade
blad.
Betydelselära. Den del av språkläran,
som behandlar språkets psykiska innehåll,
d. v. s. ordens betydelse.
Betydelseskrift. Se Skrift!
Betyg. Av intyg 1. vitsord rörande en
persons ådagalagda egenskaper äro e x
a-mensbetygen, som avse kunskaper
samt uppförande och flit, de viktigaste.
De vid sv. undervisningsanstalter
brukliga betygsgraderna för lärjungar äro
följande, (de med lat.-formen betecknade avse
universitetsbetyg). För kunskaper:
Beröm-lig, A (lat. lauda’tur), Med utmärkt beröm
godkänd, a (lat. cum insignio’re la’ude
approba’tur), Med beröm godkänd, AB (lat.
cum la’ude approba’tur), Med nöje godkänd
l. Icke utan beröm godkänd), BA (lat. non
sine la’ude approba’tur), Godkänd, B (lat.
approba’tur), Icke fullt godkänd, BC, Icke
godkänd, C. För uppförande och flit:
Mycket god (A), God (B), Mindre god (C). Vid
militära undervisningsanstalter betecknas
dessa grader av kunskapsbetyg med
siffror: Berömlig (10), Med beröm godkänd
(9—g), Godkänd (7—5), Icke godkänd
(4—0).
Betål 1. Havreål (Hetero’dera
Scha’ch-tii). Parasitisk trådmask, som angrippr
rötterna av en del kulturväxter, särskilt
betor, havre och kål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
