Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beväring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Beväring—Béziers.
708
framläggande av erfarenheten från ett
antal enskilda fall (induktion). B. kallas
direkt, när omdömets sanning påvisas
omedelbart fr. argumenten (b.-grunderna),
men indirekt 1. apagogiskt, då
omdömets sanningsenlighet ådagalägges
genom att man uppvisar omöjligheten av
dess kontradiktoriska motsats, d. v. s.
omöjligheten av att omdömet skulle vara falskt.
2. Inom juridiken: medel att under
rättegång övertyga domstolen om riktigheten
av visst påstående. Ex. på juridiska
bevismedel äro: syn(eförrättning), vittnen,
sakkunniga, parts ed (gång), erkännande,
dokument oeh indicier. I tvistemål framlägges b.
vanl. endast ifråga om påståenden, vilkas
riktighet av motparten bestrides 1. icke
medges. I brottmål är däremot erkännande
icke tillräckligt b. för fällande dom, såvida
ej andra omständigheter peka i samma
riktning. Fri bevisprövning, domstolen
får ensam avgöra, när den anser sig
övertygad. Legal bevisprövning, lagen
anger, när fullt b. skall anses föreligga. Den
legala bevisteorien ligger till
grund för vår rättegångsbalk men har i
rättspraxis och nyare lagstiftning alltmera
fått ge vika för den fria bevisprövningen.
Beväring (tysk. Bewe’hrung =
beväpning). Se Värnplikt!
Bexe’11. 1. Carl Emanuel B., f.
1788, d. 1873. Präst och nykterhetskämpe.
B. var bl. förgrundsmännen i den tidigare
sv. nykterhetsrörelsen. 2. David Enok
F r i d o 1 f B., f. 1861. Biskop och ledare
för Evangelis k-1 utherska t
a-mulkyrkan.
Beyen, I. W. Holl. bankman, en av
cheferna för Rotterdamsche Bankvereeniging
N. V., Rotterdam.
Beyers [be’jes], Christian F r e d
e-rik, f. 1869, d. 1914. En av boernas
skickligaste generaler under kriget 1899—
1902, hösten 1914 tillsammans med
överstelöjtnant Maritz och general De Wet
anstiftare av ett uppror mot England, men
besegrad s. å. av L. Botha och drunknad
under flykten.
H. BEYLE.
Målning av O. Södermark.
Beyle [bäl], Henri, f. 1783, d. 1842.
Fransk förf, med förf.-namnet S t e
n-d h a 1. Till sin livssyn romantiker
förebådar han genom sina psykologiska
romaner Le rouge et le noir (1831, sv. övers.:
Rött och svart, 1918) och La chartreuse de
Parme (1839, sv. övers.:
Kartusianerklost-ret i Parma, 1902) den följande tidens
realistiska människoskildring.
Beylon [bälå’n], Jean Frangois, f.
1717, d. 1779. Schweiz, lärd, som 1760 kom
till Sverige som föreläsare (»lecteur») hos
drottning Lovisa Ulrika. Hans redbarhet
och vänfasthet gjorde honom till
kungafamiljens nära förtrogne. Gustav III
skänkte honom i närheten av Ulriksdal en
villa, som ännu bär hans namn.
Beyri’chia. Fossilt släkte O st r ak
o’-der, förekommande i geologiska
formationer fr. kambrium- till karbontiden.
Beyron, Einar Oscar, f. 1901.
Operasångare (tenor), sedan 1926 anställd
vid Kgl. teatern i Sthlm.
Béziers [besie’]. Stad i s. Frankrike (dep.
Hérault) med betydande ruiner fr.
romartiden. B. var romarnas Beterrce. 66 000
inv. (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
