Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bialowiezs-skogen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Bialowiezs-skogen—Bibel.
712
finnes i M. Ehrenpreis och R.
Josephson: Nyhebreisk lyrik (1921).
Bialowiezs-skogen [bjalåvjä’sj-].
Ur-skogsområde i n. ö. Polen, 1 144 kvkm
(ung. så stort som Öland), varest under
världskriget (1915) talrika strider
utkämpades mellan tyskar och ryssar.
Före kriget fanns i B. den europ.
bison-oxen (visenten), som nu lär vara
alldeles utrotad som vild.
Bialy’stok. Fabriksstad i n. Polen och
viktig järnvägsknut med starka
befästningar, skådeplats för tysk-ryska
strider under världskriget. 96 000 inv. (1930).
Biancavi’lla. Stad på ö. Sicilien (prov.
Catania) på s. sluttningen av Etna.
23 000 inv. (1926), delvis av albansk
härkomst.
Bianchini [-ki’ni], Artur Au g.
Teodor, f. 1869. Sv. landskapsmålare
(Stockholms skärgård och stadens utkanter).
Tavlor av B. finnas i Nationalmuseum och
Thiels galleri i Stockholm.
BiarrPtz. Stad och internationell badort
i. s. Frankrike (dep. Basses-Pyrénées) vid
Biscayaviken. 21000 inv. (1926).
Bi’as. En av »Greklands sju vise», som
levde omkr. 570 f. Kr., berömd för sin
vältalighet och ädla karaktär. Visheten var
enl. B. det enda, som ej kan fråntagas en
människa, och fr. honom stammar
ordspråket »Allt vad jag äger bär jag med mig».
Bibel (grek, bibli’a = små böcker, av
bi’blos = papyrusbast, troligen av By’blos,
grek, namn på staden Gebal i Fenicien,
där grekerna först skola ha lärt känna
bruket av papyrus som skrivmaterial). B.
som namn på kristendomens religiösa
urkund var brukligt redan på kyrkofadern
Krysostomos tid (300-talet). Indelningen
av B. i G. T. och N. T. härstammar fr.
kyrkofadern Hieronymus’ (300-talet)
latinska övers., den s. k. Ve’rsio vulga’ta.
Paulus använder (2 Kor. 3 kap. 14 v.) det grek,
uttrycket diate’ke om judarnas heliga
skrifter. »Diateke» betyder både
testamente och anordning, förbund, i vilken
se
SIDA (början av 1 Mosebok) ur den s. k.
Gutenbergs 36-radiga Bibel. Bamberg
1460—64.
nare bet. Paulus använder ordet, men
Hieronymus översatte ordet med det
olämpliga uttrycket »testamente». G. T. och N.
T. borde därför egentligen enl. Paulus heta
»Gamla förbundets skrifter» och »Nya
förbundets skrifter», förk. till »Gamla
förbundet» och »Nya förbundet». G. T:s böcker
äro skrivna på hebreiska (vissa delar av
Dan. bok och Esr. bok på arameiska) och
förf. omkr. 900—150 f. Kr. De älsta
bevarade handskrifterna förskriva sig fr. så
sen tid som 900—1000-talet e. Kr. N. T:s
böcker äro skrivna på grekiska och förf,
under l:sta årh. e. Kr. (några möjligen
på 100-talet). De älsta bevarade
handskrifterna härstamma fr. 300—500-talet e.
Kr., av vilka de viktigaste äro: 1) Co’dex
sinai’tieus (300-talet), upptäckt i ett kloster
vid Sinai i mitten av 1800-talet, numera
förvarad i Statsbiblioteket i Leningrad,
innehållande hela N. T. samt större delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
