Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bismuthum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Bismu’thum—Bispberg.
768
vativa, detta dels för att kunna genomföra
övergång fr. frihandel till tullskydd, dels
för att kunna upptaga kampen mot ett nytt
politiskt parti, socialdemokraterna,
samtidigt som en försoning i kompromissens
anda med påvekyrkan kom till stånd. Den
socialdemokratiska rörelsen sökte B. sedan
förgäves oskadliggöra genom en
vittomfattande socialpolitisk arbetarlagstiftning.
B:s inre tyska politiska mål var till en
början Preussens övermakt inom Tyskland
och därmed dess ökade maktställning i
Europa och sedermera Tysklands enande
under Preussens ledning, varvid han utgick
ifrån att »tidens stora frågor icke lösas
med tal och omröstningar utan med blod
och järn», vadan förverkligandet av detta
mål för B. främst blev en yttre politisk
fråga. Det första resultatet av denna
politik blev, att i kriget mot Danmark 1864
Schleswig-Holstein avträddes till Preussen
och Österrike, varefter B. upptog den
gamla kampen mellan dessa båda stater
(Ho-henzollern och Habsburg) i ett krig mellan
de bägge länderna 1866, vars viktigaste
följd blev Österrikes utträde ur Tyska
förbundet och dettas upplösning, varigenom
Österrike upphörde att vara en tysk stat.
Genom därpå följande införlivningar av en
del tyska stater med Preussen ökades
detta rikes övermakt i Tyskland ännu mera.
1867 grundade B. Nordtyska förbundet, en
förbundsstat av 22 stater n. om Main. Den
ledande staten blev Preussen, vars
befolkning utgjorde 5/e av hela förbundets. Den
genom Nordtyska förbundets bildande
uppkomna starka spänningen mellan detta och
Frankrike, som såg sin »prépondérance
légitime» på Europas fastland hotad,
utlöstes i fransk-tyska kriget 1870—71, vars
huvudvinst var hela Tysklands enhet och
förbundsmonarkien Tyska rikets
upprättande. — Under Fredrik III:s korta
regering var B. Tysklands verklige regent, och
samarbetet med Wilhelm II var i början
gott, tills 1890 en brytning inträdde, som
ledde till B:s avlägsnande som rikskansler
och därmed fr. ledningen av Tysklands
politik. B. tillbragte sina sista år på sitt gods
Friedrichsruh. — Litt.: A. Friis: Bismarck.
Ungdomstiden 1815—1848 (1909, sv.
övers.). O. von Bismarck: Kejsaren och
jag. Tankar och minnen III (1921), jämte
Ur Bismarcks brevväxling (sv. övers). C.
Wiel Schram: Otto v. Bismarck, en
livs-skildring (1916). L. Stavenow: Bismarck
-forskningens nuvarande läge (Hist. tidskr.
1919).
Bismu’thum. Lat. namn på v i s m u t.
Bi-solar. Se Vädersolar!
BFson (grek, och lat. av ett germ. ord;
tysk Wisent). Nötkreatur ssläkte med
kraftigt utvecklad framkropp, brett huvud och
BISON. Fotografi.
kullrig panna. Vis e’n ten (Bos
bona’-sus) förekom tidigare över större delen av
Europa (fossila rester bl. a. i våra
torvmossar) men har numera helt försvunnit
som vild; de sista utrotades under
världskriget. Den är lätt att hålla i fångenskap
och finnes i många zoologiska trädgårdar.
Det största beståndet lär för tillfället
finnas i Sverige på Skansen i Stockholm.
Nordamerikansk bison (Bos
bi’-son) är något mindre. Den fanns förr i
stora hjordar utbredd över hela
prärieom-rådet och utgjorde prärieindianernas
viktigaste villebråd, men utsattes under
senare hälften av 1800-talet för hänsynslös
utrotning. Spridda rester finnas numera
fridlysta i Yellowstone Park samt i Canada.
Bispberg. Berg och järngruva i s. ö.
Dalarna nära Säter. — Bispbergs klack,
berget B:s topp, bekant utsiktspunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
