Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bleichröder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Bleichröder—Blekinge läns folkhögskola.
800
Bleichröder [bla’jch-J, S. Tysk
bankirfirma i Berlin, före världskriget ett av
Europas förnämsta bankirhus, grundat 1803 av
S a m u e 1 B. (d. 1855), vars son, G e r s o n
B. (d. 1893), adlad 1872, fortsatte rörelsen.
Firman spelade en betydande roll i
finansieringen av Preussens krig mot Österrike
1866 och vid underhandlingarna om den
franska krigsskadeersättningen 1871. B.
har sina representanter i styrelserna för
de största tyska industribolagen. Firman
upptog i sig 1931 en annan känd
bankfirma, Gebruder Anholt, och har nu även
ifråga om firmakapitalet liknande
resurser som bankfirmorna Mendelsohn och
Warburg.
Bleke. 1. Vitt slam, som avsätter sig i
bottnen på sjöar, i synnerhet i silurtrakter,
och som mest består av kalciumkarbonat.
2. Vindstilla.
Bleket. Fiskläge och municipalsamhälle
på Tjörn (Stenkyrka och Rönnängs
socknar). 208 inv. (1930).
BLEKINGE VAPEN.
Fältet blått, eken och
kronorna guld.
Blekinge 1. Bleking (fsv. bleka =
kalkjord, krita). Landskap i s. ö.
Götaland, utgörande B. län, med ett ytinnehåll
av 3 015 kvkm. Kusten är en sönderskuren
skärgårdskust. De största öarna utanför
denna äro: Hanö utanför Lister-halvön,
Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö och Senoren,
alla utanför
Karlskrona, samt
UtTän-gan utanför halvön
Torhamnslandet. B.
har brukat uppdelas
i 3 geografiska
områden, genom vilka
landskapet sänker
sig ned mot havet
i s. och ö. 1)
skogsbygden i n., vars
högsta delar vid
Smålandsgränsen nå
130—180 m. ö. h., 2) mellanbygden och 3)
strandbygden i s. Dessa båda senare
bygder äro öppnare och ljusare; här finner
man den egentliga »Blekingenaturen», med
bok och ek i omväxling med björk- och
barrskog. De största floderna äro:
Mör-rumså, Bräkneå, Ronnebyå, Nättrabyå och
Lyckebyå. B:s berggrund är övervägande
urberg. Lister-halvön längst i v. består av
kritbergarter, och längst i ö. utmed kusten
går ett bälte av silurisk kalksten. Den
vanligaste jordmånen är morängruset. Omkr.
2/s av B. utgöres av skogsmark, resten av
odlad jord och naturlig äng. Näringar äro
jordbruk (35 %), fiske, bergsbruk
(tillverkning av gatsten) och industri. Samfärdseln
förmedlas av landsvägar och järnvägar
(323 km). Städerna i B. äro:
Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg,
Ronneby. Länsstad är Karlskrona.
— B. hörde i äldre tider till Danmark, kom
1332 under Sverige men återerövrades av
danskarna 1360. Genom Roskilde-freden
1658 blev B. åter svenskt. — Blekinge
län, som omfattar landskapet Blekjnge,
är Sveriges till ytvidden minsta län.
Folktäthet: omkr. 50 på kvkm. Länet hör till
Lunds stift och har 41 församlingar,
varav 4 stads-, 35 lands-, 1 köpings-
(Kristia-nopel) och 1 gemensam stads- och
landsförsamling (Ronneby). För val till F. K.
utgör länet tillsammans med Kristianstads
län 1 valkrets, som i sin helhet väljer 10
riksdagsmän. Till A. K. väljer länet 6
riksdagsmän. 144 841 inv. (1930).
Blekinge bataljon. B. uppsattes 1886, och
övningsplatsen var Bredåkra, tills den
1902 ingick i Karlskrona grenadj är
regemente.
Blekinge kustbanor (B. K. B.). Namn på
följande smalspåriga (1,067 m)
järnvägslinjer: 1) huvudlinjen Kristianstad —
Sölvesborg — Karlshamn —
Ronneby — Karlskrona (132 km),
bibanorna 2) Sölvesborg —
Hörviken (16 km), 3) Sandbäck — O 1 o
f-ström (17 km), 4) Djupadal —
Kallinge (1 km), 5) Ronneby —
Ronneby redd (3,5 km). Den älsta linjen
öppnades för trafik 1874, den yngsta 1917.
Blekinge läns folkhögskola. Länets
folk-högsk., grundad 1869 i Mörrum, förlagd till
Ronneby 1885—1916, flyttad till
Bräkne-Hoby 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
