Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blixtrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Blockbok—Blod.
810
någon föregående b. i historien och innebar
ett sönderbrytande av de mellanfolkliga
rättsregler om b. (de s. k. blockadlagarna),
som dittills gällt. 2. En av fackförening 1.
fackförbund genomförd avspärrning av
arbetskraft från en arbetsplats. B. är i
sådant avseende ett komplement till
strejken.
Blockbok. Ett slags böcker före
boktryckarkonstens uppfinning och under dess
första tid. Texten, med 1. utan figurer,
utskärs i ett träblock av vilket sedan avtryck
togos. De gjordes endast på ena sidan av
papperet, och arken sammanklistrades
sedan till en bok. Jfr Enbladstryck!
Blockhus. Av trä 1. sten (betong) 1. av
bådadera uppförda mindre byggnader, vanl.
försedda med skottgluggar, vilka förr
användes till försvar, då beskjutning av
artilleri ej befarades. De begagnades fordom av
nybyggarna i Amerika till skydd mot
indianernas anfall, under senare tid av
engelsmännen i boerkriget, framför allt
utefter järnvägslinjerna, samt under de
senaste krigen i Marokko.
SVENSKT BLOCKHUS fr. 30-åriga kriget vid
Bodensjön.
Blockhusudden. S. ö. spetsen av
Djurgården i Stockholm, där fordom ett
blockhus fanns till inloppets försvar.
Blockinrättning. En säkerhetsanordning
vid järnväg, varigenom vissa spårsträckor
avspärras 1. öppnas för tågets gång, vilket
tillkännagives genom blocksignaler.
Stationsblockering reglerar
tå
gens in- och utfart vid stationerna.
Linjeblockering reglerar tågens gång
mellan stationerna. I Sverige användas
elektr. b. numera i stor utsträckning.
Blocksberg. Namn på flera bergstoppar i
Tyskland, dit häxorna enl. folktron
samlades till årsgille under påsken och
Valborgs-mässonatten. Mest bekant av dessa är det
genom Goethes »Faust» ryktbara B. 1.
Broeken, högsta toppen på berget Harz,
1 142 m. ö. h. B. motsvarar vårt
Blåkulla.
Blod. B., som hos människan upptager
omkr. 7 % av kroppsvikten, består av en
vätska, blodplasma t, innehållande en
del lösta ämnen, samt de däri uppslammade
blodkropparna. Blodplasmat är en
gulaktig, svagt alkaliskt reagerande
vätska, som innehåller dels oorganiska salter
(huvudsakligen koksalt), dels äggviteämne
(omkr. 8 °/o), f ettarter, druvsocker,
urinämne och kolsyra. Sammanlagda mängden
av alla dessa är omkr. 10 °/o och håller sig
anmärkningsvärt konstant, så att blodets
osmotiska tryck alltid är detsamma (Se
Fysiologisk koksaltlösning,
Osmos!). Bland äggviteämnena märkes
fibrinog e’n, vilket, då blodet kommer
i beröring med luften, förvandlas till
f i b r i’n, ett nätverk av fina, fasta trådar
av koagulerad äggvita (»blodlever»),
innehållande i sina maskor även blodkroppar.
Återstoden av blodplasmat kallas b 1 o
d-s e’r u m och innehåller bl. a. en del till sin
natur mycket komplicerade för
immuniteten (se d. o.) viktiga s. k. antikroppar.
De röda blodkropparna äro
talrikast. Deras sammanlagda volym utgör
inemot hälften av blodets, och deras normala
antal är 4—6 mill. på 1 kbmm blod. De
äro bikonkava skivor, hos människan och
de flesta däggdjur runda, hos kameldjur,
fåglar m. fl. ovala. Diametern är hos
människan omkr. 0,007 mm. De innehålla
hämoglob i’n, ett järnhaltigt
äggviteämne, vilket har den egenskapen att under
upptagande av syre förvandlas till o x
i-hämoglob i’n, varför det tjänstgör som
transportör av syre i kroppen. Oxihämoglo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
