Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodomlopp - Blodpropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Blodpropp—Blodprov.
816
skan samt de varmblodiga ryggradsdjuren
tillgår b. på följande sätt: blodet går från
kroppens alla olika delar genom nedre
och övre hålvenerna till hjärtats
högra förmak och därifrån till högra
kammaren, varifrån det drives ut i 1 u n
g-artärerna, som föra blodet till
lungorna. I dessa finnes ett fint nät av hårkärl,
som omspinner lungblåsorna, och blodet
avger här kolsyra (och vattenånga) samt
upptager syre (se Blod!). Det arteriella
blodet går nu genom lungvenerna till
hjärtats vänstra förmak och därifrån till
vänstra kammaren, vilken driver
detsamma genom stora kroppspulsådern
ut till hårkärlen i alla kroppens delar. Med
lilla kretsloppet menas omloppet
fr. hjärtat till lungorna och tillbaka till
hjärtat, med stora kretsloppet
omloppet fr. hjärtat genom kroppens alla
delar och tillbaka till hjärtat. Inom det stora
kretsloppet finnes en del blod, som två ggr
passerar hårkärl, nämligen det, som
passerar det s. k. portådersystemet.
Blodet från magens, tarmarnas, mjältens och
bukspottkörtelns hårkärl uppsamlas
nämligen av portådern och föres genom
denna till levern, där det passerar ett nytt
kapillärnät. Hos grod- och kräldjuren äro
de båda kamrarna i hjärtat ej skilda fr.
varandra, utan det från lungorna
kommande arteriella blodet blandas där med det
fr. kroppen kommande venösa, och detta
blandade blod föres sedan ut i kroppen.
Hos fiskarna slutligen finnas ej två
kretslopp, utan endast ett, och b. kallas då
enkelt. Blodet går då fr. kroppens alla delar
till hjärtat, därifrån till gälarna för att
syrsättas och sedan ut i kroppen. Hjärtat
hos fiskarna innehåller alltså endast venöst
blod. Jfr Blodkärl!
Blodpropp 1. t r o m b o s. Sjukdom,
förorsakad av ett blodkärls tilltäppning genom
koagulerat blod, även beteckning på den
koagulerade proppen själv. Om denna är
belägen i en artär, kan den förorsaka
brand i den bortom densamma belägna
kroppsdelen, på grund av att denna då
erhåller för litet blod. I en ven förorsakar
den svullnad och värk i motsvarande
kroppsdel. Proppen omvandlas så
småningom till bindväv, och andra blodkärl i
närheten övertaga det avstängdas roll.
Farligast blir b., om proppen eller delar av
densamma lossna och med blodets kretslopp
in–komma i en lungartär, så att denna
till-täppes, vilket kan förorsaka nästan
ögonblicklig död. B. förekommer bl. a. vid svag
hjärtverksamhet och vid sjukliga
förändringar i blod och blodkärl. Orsaken till
densamma är ännu ej tillfredsställande
klarlagd. Den fordrar alltid noggrann
läkarvård.
Blodprov. B. tages antingen genom stick
i fingertopp eller öronsnibb, varvid man
får en blödning från de mindre blodkärlen
(hårkärlen), 1. också genom att en fin,
genomborrad nål, kanyl, införes i en
större blodåder, någon gång även i en
pulsåder, varvid man sålunda i ena fallet
undersöker venöst, i andra arteriellt blod. B.
avser undersökning av varjehanda
egenskaper hos blodet: blodfärgämne, blodkroppar,
blodsocker, urinämne, gallbeståndsdelar,
bakterier, antikroppar m. fl. — B. som
faderskapsbevisning har under de senare
åren fått stor användning i sv. rättspraxis.
Det anses i vissa fall kunna ådagalägga,
att en viss man icke kan vara fader till
visst barn. Däremot kan man icke med b.
styrka, att en viss man måste vara fader
till visst barn. B. har likaledes i följd av
motorismens oerhörda utveckling och
alkoholbrukets menliga inflytande på
trafiksäkerheten erhållit stor betydelse som
medel att utröna, huruvida en motorförare
före en inträffad olyckshändelse 1. en
ovarsam framfart intagit alkoholdrycker samt i
vilken myckenhet detta skett. B. lämnar
därvidlag en mera objektiv grund för att
fastställa alkoholpåverkan än den, som en
yttre undersökning av motorföraren
erbjuder. Det sv. systemet för sådan bestämning
av blodets alkoholhalt har främst
utarbetats av kemisten prof. Erik Widmark i
Lund. För ett dylikt b. erfordras endast
2—3 droppar blod. Vid polisstationerna i
alla rikets städer skola finnas apparater för
provtagning. Under tiden fr. maj 1930 till
febr. 1931 undersökte W. omkring 500 b.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
