Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Blodörn—Blomerant.
820
döden i regel äro tomma. B. ansågos
därför förr vara de enda ådror, som innehöllo
blod.
Blodörn. I isl. sagor omtalas bruket att
rista b. (blodig örn) på en fiende, d. v. s.
att bryta ut hans revben genom ryggen, så
att de liknade blodiga vingar. Det är tvivel
underkastat, om detta praktiskt tillämpats.
Blodöverföring 1. transfusi o’n.
överföring av blod från en person till en annan
i syfte att ersätta blodförlust. B. användes
redan under 1600-talet men visade sig i en
del fall farlig, varför den ersattes med
in-sprutning av fysiologisk koksaltlösning.
Sedan man lärt sig att undersöka, buru det
insprutade blodet reagerar med den
sjukes, har metoden återupptagits. Bäst är om
de båda personerna äro nära släkt med
varandra. Metoden användes i synnerhet i
U. S. A., och en del större sjukhus där ha
särskilt anställda personer, från vilka blod
vid förefallande behov tages.
Bloemfontein [blu’mfåntejn]. Huvudstad i
Oranje-fristaten i Sydafrikanska Unionen.
37 000 inv. (1926), varav 23 000 europeer.
Blohm & Voss [blåm unt fåss]. Ett av
Tysklands största varvsbolag, Hamburg. B.
har bl. a. byggt Norddeutscher Lloyds
50 000-tonnare »Europa» och Sv.
Amerika-linjens »Kungsholm». Varvets tillgångar
bokfördes 1930 till 97,2 mill. mark, dess
aktiekapital var då 14 mill.
Blois [bloa’]. Handelsstad i mell.
Frankrike (dep. Loir-et-Cher) vid Loire, med ett
berömt medeltida slott. 24 000 inv. (1926).
Blok [blåck], A 1 e k sander A 1 e
k-sandrovitj, f. 1880, d. 1921. Rysk
symbolistisk skald med stor formell talang.
Urspr. av svärmisk religiös läggning
närmade han sig efter revolutionen det
bol-sjevikiska lägret och författade ett par
dikter De tolv och Skyterna, vilka vittna
om hans tro på det nya Rysslands
framtid.
Blom, Fredrik, f. 1781, d. 1853.
Arkitekt, professor vid Konst-ak., en typisk
målsman för Karl Johanstidens sv. bygg-
28 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
nadskonst. Bl. hans verk märkas
Rosendals slott och Skeppsholmskyrkan i
Stockholm.
Blom, Fredrik Christopher, f.
1893. Verkst. dir. för De Nordiske Fabriker
(De - No - Fa), Oslo.
Enm Ec.UiuEc.nG.
Fotografi.
Blomberg. I. 1. Knut Hugo B., f.
1850, d. 1909. Jurist, professor i statsrätt
Uppsala, konservativ politiker, led. av
F. K. 1893—1909.
2. Erik Axel B.,
f. 1894. Den förres
brorson, förf, och
konstkritiker. Han
har utgivit flera
diktsamlingar, som
utmärkas av ett
djupt intellektuellt
allvar och en stark
allomfattande
livskänsla: Ensamhetens sånger (1918).
Den fångne guden
(1927) m. fl. II. Ernst Fredrik
Vilh. B., f. 1863, d. 1911. Socialdem.
politiker, led. av A. K. 1905—10, av
F. K. 1910—11, en av ledarna inom de
sv. fackföreningarna. III. David B., f.
1874. Arkitekt och förf, (märket David
Linde), företrädesvis verksam som
rums-och möbelarkitekt. IV. Harry B., f. 1893.
Förf, till flera romaner och diktsamlingar.
Hans diktsamlingar tolka oftast kärlek till
vildmarksnaturen och vagabondlivet, t. ex.
Sjöfolk och färdemän (1917), Stora Orons
män (1918). Hans romaner äro
företrädesvis realistiska nutidsskildringar, t. ex.
Tiden och en människa (1921), Landets lågor
(1930).
Blombiologi’. Vetenskapen om blommans
förhållande till yttre faktorer, särskilt de
som förmedla pollenöverföringen.
Blombotten. Se Blomma!
Blomdiagra’m. Schematisk teckning
avsedd att visa de olika blomdelarnas antal
och läge i förhållande till varandra.
Blomerant. Se Blommerant!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
