Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomställning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Blomställning—Blot-Sven.
824
Blomställning 1. in f 1 o r e s c e’n s.
Beteckning för det skottsystem, som uppbär
blommorna. B. består av en huvudaxe
(blomfäste) samt biaxlar. Bladen inom b
kallas högblad. Ombildade högblad ärc
svepe, holkfjäll, skärmfjäll
blomfjäll och h ö 1 s t e r. B. kunna in
delas i avslutade (cymö’sa) och oavslutad
(racemö’sa). I de förra slutar huvudaxeln
med en toppblomma, som slår ut först, och
biaxlar utvecklas senare nedanför topp
blomman. Hit höra ensidiga och flersidiga
knippen (t. ex. Myoso’tis). Hos de race
mösa b. däremot slå de nedre blommornä
ut först, och huvudaxelns tillväxt fortsät
1. Knippe méd blommor omväxlande åt
höger och vänster. 2. Knippe med blommor åt
samma sida. 3. Knippe med blommor
nedanför varje toppblomma. 4. Klase. 5. Knippen i
klase. 6. Ax. 7. Sammansatt ax. 8. Kolv. 9.
Flock. 10. Sammansatt flock. 11. Huvud. 12.
Korg.
ter under tiden. Hit hör klase med lång
huvudaxel och skaftade blommor, (t. ex.
hägg), ax med lång huvudaxel och
oskaf-tade blommor (t. ex. Planta’go), flock
tned kort huvudaxel och skaftade blommor
(t. ex. gullviva), huvud med kort
huvudaxel och oskaftade blommor (t. ex. klöver).
K v a s t är en klase med olika långa
blomskaft, så att alla blommorna komma på
samma höjd (t. ex. olvon). Hänge är ett
slags ax, som oftast avfaller i sin helhet,
(t. ex. björk), kolv ett ax med tjock,
köttig blomaxel (t. ex. Calla) och kotte
ett ax med förvedad huvudaxel. Korg är
ett huvud, omgivet av holkfjäll, »holk»
(t. ex. maskros). Alla dessa b. äro enkla.
Sammansatta b. äro vippa, som består
av ax, sittande i klase (t. ex. de flesta
gräs), dubbel flock m. fl.
Blomvass. Se Butomus!
Blondel [blånde’ll]. I. J a c q u e s-F r
an-g o i s B., f. 1705, d. 1774. Fransk arkitekt,
utg. av bet. konstteoretiska arbeten. II.
M a u r i c e B., f. 1861. Fransk katolsk
filosof, antirationalist. III. Charles A
i-mé Alfred B., f. 1876. En av Frankrikes
ledande psykologer, prof, i Strasbourg.
Blondin [blåndä-n], egentl. Gravelet
[gravlä’], J e a n-F r a n g o i s, f. 1824, d.
1897. Fransk lindansare, ryktbar genom
sin flera gånger upprepade balansgång på
lina över Niagara-fallet.
Blot (fsv.). Bet. åkallan med besvärjelser
1. offer. Namn på offret hos de hedniska
nordborna, som årligen firade tre stora
offerfester: i mitten av okt. (till tack för god
skörd), i mitten av jan. (för ett gott nytt
år) och på våren (för lyckosamma
vikingafärder), vilka högtider kvarlevde under
medeltiden i andra former: Mårtensmässan
(10 nov.), julen och Valborgsmässan (30
april). Man offrade djur (hästar, hundar o.
d.) men också människor. Den förnämsta
offerplatsen var Uppsala. Om andra
offerplatsers läge vittna än i dag ortnamn på
-harg, -hov, -lund och -vi.
Blot-Sven. Enl. sagan en sveakonung i
slutet av 1000-talet, som efter den kristne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
