Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blücher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Blu’cher—Bly vatten.
828
svavelbly eller ock med kol. Sålunda
erhållet b. är förorenat och ofta något
silver-haltigt. Det kallas v e r k b 1 y och
underkastas vanl. reningsprocesser, innan det
släppes i handeln såsom r e n b 1 y. I
kemiskt avseende står b. närmast tenn och
är liksom detta i sina föreningar 2- och
4-värdigt (se V alens!). De flesta salter av
2-värdigt bly äro olösliga. B:s viktigaste
föreningar äro blyglete el. blyoxid
(PbO), ett gulrött pulver, mönja (Pb.^),
rött, blysuperoxid (PbO2), brunt,
blyvitt 1. basiskt blykarbonat
vitt, blykromat 1. kromgult
gult, samt blyso ck er 1. blyacetat
(Pb[COOCHä]2). Basiska blyacetat hade
särskilt tidigare användning inom medicinen
för behandling av svullnader o. dyl. (b 1
y-vatten, blyättika). Alla
blyföreningar äro giftiga. Som motgift mot
akut förgiftning användes bittersalt
(magnesiumsulfat) eller glaubersalt
(natriumsulfat). Jfr Blyförgiftning! — B.
är lättsmält och mjukt och kan lätt
valsas, hamras och dragas. Det är näst järnet
den billigaste metallen och finner
mångfaldig användning: gas- och
vattenlednings-rör, tråd, projektiler, plåt till blykammare
i svavelsyrefabrikerna, apparater i den
kemiska industrien samt legeringar, t. ex.
med tillsats av antimon som stilgjutgods
för tryckerierna. Världens bly produktion
uppgick 1930 till 1,65 (1929: 1,74) mill.
ton, varav U. S. A. levererade 33,7 %,
Mexico 14,7 %, Australien 10,1 °/o och
Ca-nada 8,8 °/o- Europas produktion var 24,7
o/o. Sveriges produktion uppgick 1929 till
286 ton. Den sv. importen var 1930 11 700
ton.
Blu’cher, GebhardLeberechtvon,
furste av Wahlstatt, f. 1742, d. 1819.
Preuss. generalfältmarskalk, en av de mest
berömda härförarna i krigen mot
Napoleon I, särskilt 1813—15 (Leipzig, Paris,
Waterloo).
Blyerts (tysk. Bleierz = blymalm) 1.
g r a f i’t. En kristallinisk avart av vanligt
kol. B. användes i oblandat tillstånd som
smörjmedel och i blandning med lera till
blyertspennor och eldfasta deglar. De
viktigaste fyndorterna ligga i Sibirien
(Batu-gol), men sämre grafit finnes på många
andra ställen, i Sverige t. ex. vid Norberg,
Leksand och Gånsvik vid Härnösand.
Blyfärger. Blyvitt, blykromat, mönja m.
fl. Se Bly!
Blyförgiftning. Kronisk b. uppstår
genom intagning av upprepade små doser bly,
t. ex. genom blyhaltiga vattenledningsrör,
kokkärl 1. konservburkar 1. hos arbetare,
som syssla med blyhaltiga färgämnen. Ett
särskilt symtom är en blågrå rand
(»blyrand») på tandköttet, ett annat är
förlamningar i vissa av handens och fotens
sträckmuskler (blyförlamning). Giktliknande
anfall och svåra skador på nervsystem och
njurar följa med sjukdomens fortskridande.
— Angående akut b., jfr Bly!
Blygdben. Se Bäcken!
Blyglans. Se Bly!
Blyglete. Se Bly!
Blykammarprocessen. Se Svavels
y-r a!
Bly kamrarna. Namn på de beryktade
fängelserummen under blytaket på
Doge-palatset i Venedig, förstörda 1797.
Blysocker. Se Bly!
Blyth [blajth]. Hamn- och fabriksstad i
n. England (grevsk. Northumberland) vid
Nordsjön, med export av kol och import av
timmer. 34 000 inv. (1927).
Blu’thner, Julius Ferdinand, f.
1824, d. 1910. Tysk pianofabrikant,
grundare av en pianofabrik i Leipzig 1853, en
av de största i Europa och bekant för sina
utmärkta flyglar.
Blytt, Matthias Numsen, f. 1789,
d. 1862. Norsk botanist, professor i Oslo.
B. påbörjade ett stort verk om Norges
flora, som fortsattes av hans son, Axel
Gudbrand B., f. 1843, d. 1898. Den
senare har även uppställt en teori angående
klimatväxlingarna i Skandinavien efter
istiden.
Bly vatten. Se Bly!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
