Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåklint ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Blåregn—Blås-sten.
834
Blåregn. Se Wistaria!
Blåräv. Se Rävar!
Blåsfotingar (Thysano’ptera). En grupp
små insekter med smala vingar och sugrör
samt en blåsformig bildning på tarserna,
vilken tjänstgör som vidhäftningsorgan. De
flesta leva av växtsafter, och många äro
skadedjur, t. ex. Sädestripsen (Limo’~
thrips dentico’rnis), som angriper särskilt
råg och förorsakar vita fläckar på axen.
Ärttripsen (Franklinie’lla robu’sta)
samt Grästripsen (Aptino’thrips
ru’-fus), som förorsakar vitax på gräsärter.
Biåsinstrument. Musikinstrument där
tonen frambringas genom en inblåst
luftström och där en svängande luftpelare
är det tonande elementet. Av b. särskiljer
man två huvudgrupper, dels sådana av trä,
t r ä b. (flöjt, klarinett, oboe och fagott),
dels sådana av metall, b 1 e c k b. (horn,
kornett, tuba, trumpet och basun). Till b.
kunna även räknas orgel, harmonium,
dragspel, positiv och säckpipa.
Blåsippa. Se Anemone!
Blåsjön. Sjö i n. Jämtland, 433 m. ö. h.,
42 kvkm, genomfluten av Faxälven.
Biåskatarr 1. c y s t i’t. Inflammation i
urinblåsan, förorsakad genom bakterier. B.
yttrar sig i smärtsamma urinträngningar
samt var, stundom blod i urinen. B. kan
även bli kronisk.
Blåskägg. Huvudfiguren i en saga med
samma namn av C. Perrault om en grym
riddare med blått skägg, som dödar sex sina
hustrur efter varandra, sedan de av
nyfikenhet inträngt i ett förbjudet rum, där
liken av hans föregående offer gömmas.
Den sjunde räddas av sina bröder, som
döda B. och bemäktiga sig hans skatter.
Biåsmaskin. En apparat med vilken
sammanpressad luft indrives i ugnar för att
åstadkomma ökad värme och livligare
förbränning. Den älsta sorten är
spetsbäl-g e n, dels av läder, dels av trä. Nutida b.
indelas i kolv-, turbo- och
kapselmaskiner. Efter användningen indelas
b. i masugn s-b., som ge ett tryck av 0,1
—1 atmosfär, och b e s s e m e r-b., som ge
ett tryck av 1,5—2,4 atmosfärer.
Biåsrör. 1. Ett i en fin spets utdraget
metallrör, varigenom luft kan inblåsas i en
låga. Jfr Blåsrörsanalys! 2. Vapen,
allmänt använt av indianstammar i
Central-Amerika och n. Syd-Amerika samt på
Ostindiska öarna. Med b., som brukar
förfärdigas av en bambustav, avblåsas
vanligen små, förgiftade pilar, stundom även
ler-kulor. Skottvidden kan uppgå till 40 m.
Se bild till art. B o r n e o!
Blåsrörsanalys. En metod att utan att
bringa ämnen i lösning och med
användning av jämförelsevis små mängder
undersöka deras kvalitativa sammansättning.
Det ämne, som skall undersökas lägges,
vanligen blandat med soda, i en liten
fördjupning i ett stycke träkol. Därefter
inblåses med ett b 1 å s r ö r luft i en låga, som
hålles nära träkolet, så att elden i en
spets träffar ämnet i fråga. Om biåsrörets
spets därvid hålles utanför lågan, eller
inne i de oförbrända gaser denna
innehåller (s. k. påblåsning med reduktionslåga)
så erhålles av de flesta tunga metaller
kulor 1. flittror, som kunna igenkännas på
olika sätt. Håller man däremot
blåsrörs-spetsen i lågans yttre, syrerika skikt
(på-blåsn. med oxidationslåga) så erhålles ofta
karakteristiskt färgade beslag (anflog)
av metalloxider på kolet. Provet kan även
blandas med borax 1. fosforsalt, i stället
för enbart soda, i vilket fall många ämnen
vid påblåsning med oxidations- resp,
reduktionslåga ge karakteristiskt färgade glas.
B. användes ofta av mineraloger, då det
ger ett snabbt resultat även beträffande
sådana ämnen, som äro svåra att bringa
i lösning.
Blås-sten. Fast kropp förekommande i
urinblåsan. B. bildas antingen på stället,
t. ex. vid svårare biåskatarr, 1. oftare
genom avlagring på en fr. njurarna nedförd
njursten. B. kunna bestå antingen av
urinsyra eller dess salter och äro då gula, av
fosfater och karbonater av magnesium 1.
kalcium (vitgrå) 1. av kalciumoxalat (vanl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
