Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bocche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Boda Bruks a.b.—Bodens ingenjörkår.
846
Boda Bruks a.b. Glasbruk i Boda, örsjö,
Kronobergs län, som anlagts 1864 och
1918 övertagits av det nuvarande bolaget,
vars aktiekapital är 200 000 kr. B.
tillverkar hushålls- och kristallglas, varav en
stor del exporteras.
Bodafors. Köping i Jönköpings län
(Västra härad). 2 049 inv. (1931).
Bodafors möbelfabrik. Se Svenska
Möbelfabrikerna!
Bodarna. Se Ramundeboda!
Bodarp. Socken i Malmöhus län (Skytts
härad). 302 inv. (1931).
Bode [bå’de]. Biflod till Saale i n.
Tyskland med källor i Harz. Längd: 160 km.
Bode [bå’de], Johann Elert, f. 1747,
d. 1826. Tysk astronom, chef för
observa-toriet i Berlin, som bl. a. uppställt den
efter honom benämnda lagen för planeternas
avstånd från solen. (Jfr Bodes lag!)
Han grundade 1774 årsboken Ber liner
astronomisches Jahrbuch, vilken alltjämt
utkommer.
Bode [bå’de], Wilhelm von, f. 1845,
d. 1929. Tysk konsthistoriker och
museiman, generaldirektör för de kgl. museerna
i Berlin 1906—20, skapare av
Kaiser-Fried-rich-Museum i Berlin. Hans skrifter
behandla huvudsakligen den it. renässansens
bildhuggeri och målarkonsten i
Nederländerna under 1600-talet (Kembrandt, Frans
Hals m. fl.). Hedersled, av Konst-ak.
Bode’ga (sp.). Bet. vinstuga 1. byggnad
för lagring av vin.
Bodel [bådä’ll], Jean, d. omkr. 1210
Fransk skald och förf., vars mirakeldramå
Le jeu de Saint Nicolas förebådar det rea
listiska folkskådespelet.
Bodelli’ster. Namn på anhängare till lä
saren Jonas Bodell (f. 1811, d. 1867)
i Luleå. Se Läsare!
Bodelschwingh [bå’-], Friedrichvon
f. 1831, d. 1910. Betydande tysk filantrop
ledare för epileptikeranstalten i Bielefeld
Litt.: L. Bergström: Ett barmhärtigheten
jätteverk (1924).
BODENS
STADSVAPEN. Muren röd,
fältet i silver.
Boden (urspr.
Bodarna, d. v. s.
fäbodar 1. sjöbodar,
varav folkspråkets
Bodan, som sedan
blivit Boden). Stad
i mell. Norrbotten,
Norrb. län, vid S.
J., nära Lule älv
mellan sjöarna
Bodträsket och
Svart-byträsket. Huvudnäringar äro handel
och industri. Framför allt har B. dock
prägel av garnisonsstad. B. har som en av
övre Norrlands viktigaste järnvägsknutar
hastigt utvecklats och blev stad Vi 1919.
6 517 inv. (1931). Jfr Bodens
fästning, Bodens
besättningstrup-p e rl
Bodenbach [bå’-]. Industri- och hamnstad
i n. v. Tjeckoslovakien vid Elbe,
utskeppningsort för brunkol. 15 000 inv. (1921).
Boden—Karlsborgs artilleriregemente.
Se Bodens artilleriregemente!
Bodens artilleriregemente (A. 8). Ett
fästningsartilleriregemente tillhörande
Bodens besättningstrupper och förlagt till
Bodens fästning, uppsatt 1901 under namn av
Boden—Karlsborgs artillerireg., vilket
1919 delades i B. a. och Karlsborgs
artillerikår (numera artilleriregemente).
Bodens besättningstrupper. Namn på de
trupper, som utgöra Boden-fästningens
besättning, nämligen Norrbottens regemente,
Bodens artilleriregemente samt Bodens
ingenjörkår. B. b. ingå iövreNorr lands
trupper.
Bodens fästning. En av n. Europas
starkaste fästningar, en förråds- och
spärrfästning till Norrlands försvar. Den består
av en mängd fort omkr. staden Boden,
påbörjades 1901 och fullbordades i sin helhet
1916.
Bodens ingenjörkår (Ing. 4). En
fäst-ningsingenjörkår, tillhörande Bodens
besättningstrupper, förlagd till Bodens
fästning, uppsatt 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
