Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodensjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Bodforss—Boerhaave.
850
fredsställande teoretisk förklaring till B
1. är ännu icke framställd.
Bodforss, Sven Vilhelm, f. 1890.
Kemist, prof, i kemi i Lund sedan 1929.
Bo’dhi. Inom buddhismen namn på det
fullkomliga vetandet, varigenom en
människa blir en Buddha. — B o d h i s a’t t v a,
en blivande Buddha. — Bodbiträdet
det träd (Fi’cus religio’sa), under vilket
Buddha satt, då han ernådde det
fullkomliga vetandet.
Bodhida’rma. Ind. buddhist av furstlig
börd, som var verksam i Kina på
500-talet e. Kr. Han inkallades till Nanking
år 520 av kejsar Wu-Ti (Liang-dynastien).
Hans lära om frälsningens beroende av
meditationer och själens rening i st. f. av
goda gärningar väckte avoghet. B. begav
sig därför till Lo-yang i Nord-Kina, där
hans lära erhöll en mycket stor
utbredning-
Bodin [bådä’n], Jean, f. 1530, d. 1596.
Fransk rättslärd och fritänkare, en
betydande målsman för den franska
renässansbildningen, grundläggare av teorien om
den suveräna nationalstaten i mots. till den
medeltida föreställningen om en kristen
världsmonarki (»det heliga romerska
riket»).
Bodleian Library [bå’dlien la’jbreri]. Se
B o d 1 e y!
Bodley [bå’dli], Thomas, f. 1545, d.
1613. Eng. diplomat och boksamlare, som
skänkte betydande penningsummor och
boksamlingar till Oxfords
universitetsbibliotek, som 1604 till hans ära fick namnet
Bodleian Library. Det har sedan
utvidgats och har nu över 1 250 000 band och
över 40 000 handskrifter. Jfr
Bibliotek!
Bodman, Anders Gustaf, f. 1875.
Kemist, prof, i oorganisk kemi jämte
mineralogi och geologi vid Chalmers tekniska
institut sedan 1918.
Bo’dmer, Johann Jakob, f. 1698, d.
1783. Schweiz, förf., professor i historia i
Zurich, jämte J. J. Breitinger utg. av
Discourse der Mahlern (1721—23), en av de
första vittra veckotidskrifterna på tyskt
språk. Sin viktigaste insats har han gjort
som kritiker och utg. av tyska
medeltidsdikter.
Bo’drog. Biflod till Theiss i
Tjeckoslovakien och Ungern, med källor i
Karpater-na, i sitt nedre lopp rinnande genom
sumpmarker. Längd: omkring 250 km.
Bodsjö. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 1 349 inv.
(1931).
Bodsjön. Namn på tre mindre sjöar i
Jämtland, en i Åre socken, en i Bodsjö
socken och en på gränsen mellan Revsunds
och Bräckne socknar.
Bodum. Socken i Västernorrlands län
(Fjällsjö tingslag). 2 008 inv. (1931).
Bodvar Bjarke. Se Bjarkamal!
Bodö. Handelsstad i n. Norge (Nordlands
fylke). 5 645 inv. (1930). — B o d ö-s a k e n,
en smuggelaffär i B., som ledde till
diplomatiska förvecklingar mellan England och
Sverige-Norge och som i Norge väckte
stark ovilja mot den sv.-norska
utrikesled-ningen.
Boehme’ria [bö-]. Växtsläkte (fam.
Urti-ca’cece). Hit hör B. ni’vea (Kin agräs),
en buskartad, 1—2 m hög växt med
mycket starka bastfibrer, vilka under namn av
ramie 1. rhea användas till tåg,
snören och vävnader. Växten härstammar från
Öst-Asien men odlas numera även i Indien
och Nord-Amerika.
Boehn [bön], Max v o n, f. 1850, d. 1921.
Tysk general och härförare i världskriget.
Boer (holl. boer [bur] = bonde). Namn
på de sydafrikanska ättlingarna av de holl.
nybyggare, som på 1600-talet slogo sig ned
i Syd-Afrika.
Boerhaave [bu’rhafo], H e r m a n n, f.
1668, d. 1738. Holländsk läkare och
naturforskare, professor i medicin och botanik
i Leyden. B. var en av sin tids mest
framstående läkare och utgav en länge använd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
