Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bootes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Boo’tes—Boragina’ceae.
892
sam i Sthlm bl. a. som pianolärare vid Mus.
ak. Led. av Mus. ak.
Boo’tes (grek.). Bet. oxdrivare.
Stjärnbild. Se Björnvaktaren!
Booth [both]. Eng. familj, vars största
namn är William B., den intern.
Frälsningsarméns grundare och organisatör och
bl. vars övriga medlemmar denna
organisation räknar sina främsta ledare.
1. William B., f. 1829, d. 1912.
Frälsningsarméns grundare och general. Han
var till 1861 metodistpredikant men
började 1865 tillsammans med sin hustru C
a-t h e r i n e en fri evangelisk
räddnings-verksamhet i Londons fattigkvarter.
Härmed var arméns verksamhet grundad. Vid
B:s död hade den internationell
omfattning. 2. Catherine B., f. Mumford, f.
1829, d. 1890. Den förres maka och
med-hjälperska, kallad frälsningsarméns
moder. 3. Bramwell B., f. 1856, d. 1929.
De förras son, frälsningsarméns andre
general 1912—1929. 4. Catherine
B.-Clibborn, f. 1858. Den förres syster,
som grundade verksamheten i Frankrike
och av fransmännen gavs hedersnamnet
»marskalken». 5. Evangeline Cory
WILLIAM BOOTH. Fotografi.
B., f. 1865. Den förras syster, sedan 1904
frälsningsarméns chef i U. S. A. Hon
besökte de skandinaviska länderna 1931.
Boothia Felix [bo’thie fi’lix].
Nord-Ame-rikas nordligaste halvö, där James Ross
1831 fann den magnetiska nordpolen.
Bootle [botl]. Fabriksstad i n. v.
England (grevsk. Lancashire), med stora
dockor. 80 000 inv. (1929).
Bopp, Franz, f. 1791, d. 1867. Tysk
språkforskare, professor i österländska
språk i Berlin, den jämförande
språkforskningens egentlige grundläggare.
Bor (grek. boro’s = frätande, efter
bor-syrans något frätande verkan på metaller).
Kem. tecken B. Grundämne med
atomnummer 5 och atomvikt 10,82. B. förekommer
ej fritt i naturen, men väl (i källor i
vulkaniska trakter) i form avborsyra (HBO3),
vita kristallfjäll, något lösliga i vatten och
flyktiga med vattenånga, samt i borsyrade
salter, bl. a. borax (natriumtetraborat,
Na2B4O7) och i mineralet boracit.
Bor-syra har medicinsk användning för sina
milt antiseptiska egenskaper. I kemiskt och
fysikaliskt hänseende påminner B., ehuru
trevärdigt, något om kisel. I fritt tillstånd
uppträder det som ett svart pulver eller
som hårda kristaller (bordiamant),
har spec. v. 2,5 och smälter först i den
elektriska ljusbågen. Bland föreningarna
märkas de mycket hårda
borkarbider-n a (B2C2 och B6C) samt boriderna eller
bormetallerna. Med svavel bildas borsulfid
B2S3 och med kväve bornitrid BN.
Vissa borider och legeringar med bor användas
på grund av sin hårdhet för borrnings- och
slipningsändamål. överborsyrade salter,
perborat, ha numera stor användning i
tvättmedel för sina blekande egenskaper
(erinrande om vätesuperoxidens).
Bo’ra. Häftig, vanligen n. ö. fallvind i n.
delen av Adriatiska havet.
Bo’ra, Katharina von, f. 1499, d.
1552. Luthers maka fr. 1525.
Boragina’cese. Växtfamilj omfattande
örter 1. — mera sällan — vedartade växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>