Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsinspektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Boswe’llia—Botanisk trädgård.
924
eng. litteraturens främsta biografi. Litt. :
Y. Hirn: Dr Johnson och J. Boswell (1922).
Boswe’llia. Växtsläkte (fam.
Bursera’-cc<e). Till B. höra en del tropiska träd,
som finna användning på grund av de
aromatiska hartser de innehålla. Vissa
arter lämna o 1 i’b a n u m 1. v i’r a k, som
användes till rökelse.
Bot 1. botgöring, kyrkobot. I
teologisk bemärkelse gottgörelse för
begångna synder och inom kat. kyrkan ett
sakrament. Jfr Bikt!
Bota’Iliska gången. Blodkärl, som hos
däggdjursfostret förbinder lungartären
med aorta.
BotanPk (grek, botanike’ =
växtkänne-dom). Läran om växterna. B.
omfattar flera olika grenar behandlande olika
områden. Växtmorfologi är läran om
organens form, utvecklingshistoria o. s. v.,
anatomi läran om växtens byggnad,
fysiologi om dess livsyttringar,
ämnesomsättning o. s. v. Växtsystematiken utreder
arternas och de högre systematiska
enheternas (släkten, familjer) inbördes släktskap
och söker på grundval härav ett s. k.
naturligt (växt-) system. Växtgeografin
undersöker arternas fördelning på
jorden och de faktorer, som inverka härpå;
växtpaleontologin behandlar de utdöda
arterna. Andra grenar äro ekologi och
v ä x t b i o 1 o g i (se d. o.) — Som botanikens
grundläggare räknas greken Teofrastos
(371—286 f.Kr.). Efter denne har botaniken
under mera än ett och ett halvt årtusende
endast ett stort namn, greken D i o s c o r
i-d e s, som levde i första århundradet e. Kr.
och författade ett stort
medicinskt-bota-niskt verk, som behärskade den botaniska
vetenskapen till långt in i nyare tid. Först
med 1500-talet börjar, huvudsakligen i
Tyskland, ett nytt på naturiakttagelser
grundat studium av botaniken. Genom
flera forskares arbete grundlädes
växtsystematiken under 15- och 1600-talen, men det
är dock först med Carl von Linné
som denna gren av b. höjdes till vetenskap.
Genom sitt sexualsystem skapade han en
visserligen konstlad men dock
utomordentligt användbar indelning av växterna.
Genom sin binära nomenklatur (sed.
o.) bragte han reda i det förut
oöverskådliga virrvarret av namn; han betecknar
emellertid det naturliga systemet som
botanikens mål och uppställde själv en del
naturliga grupper. Hans arbete på det
naturliga systemet fortsattes sedan av A. L.
de Jussieu, Elias Fries, J. D.
Hooker, G. Bentham, A. Engler
och flera andra.
Redan före Linné hade växtanatomin
grundats av italienaren M a r c e 11 o M a
1-pighi (f. 1628, d. 1694) och engelsmannen
N. G r e w (f. 1628, d. 1712). Båda dessa
behandlade också växtfysiologin, men detta
studium tog fart först i slutet av 1700-talet,
då J. Ingenhouss upptäckte
växternas kolsyreassimilation och andning.
Morfologi och växtgeografi började på allvar
studeras först senare; morfologin i början
av 1800-talet genom A. Braun, Robert
B r o w n och A. P. de C a n d ol 1 e,
växtgeografin vid ungefär samma tid genom
Alexander von Humboldt,
Göran Wahlenberg, Alphonse de
Ca n dol le m. fl. Litt.: E. Nordenskiöld:
Biologins historia, 1—3, (1920—24).
Botaniska notiser. Sveriges älsta
botaniska tidskrift, som med några smärre
avbrott utkommit sedan år 1839. Den
startades i Lund av A. E. Lindblom; sedan
1922 utges den av Lunds botaniska
förening.
Botanisk trädgård.
Trädgårdsanläggningar för den botaniska forskningen. De
första b. anlades redan på 1500-talet. I
vårt land inrättades den första b. i
Västerås av Johannes Rudbeckius (i förra hälften
av 1600-talet), och 1655 anlade Olof
Rud-beck d. ä. en dylik i Uppsala (den s. k.
Linnéanska trädgården). Nutidens största
b. äro de i Kew utanför London och i
Dah-lem utanför Berlin; även i tropikerna
finnas numera mycket stora anläggningar t.
ex. i Buitenzorg på Java och Peradeniya på
Ceylon. I Sverige finnas b. i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
