Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Brandy—Bran ting.
956
833 gånger. Dessutom inträffade 401 kända
tillbud till eldsvådor, för vilkas släckning
brandkårens biträde icke påkallades. Om
utryckningarna för sjuk- och
djurtransporter även medräknas, förekom en
utryckning var 34:de minut. Kännedom om en
eldsvåda erhåller brandkåren genom
brand-alarm, som i större samhällen vanligen
förmedlas genom elektriska brandtelegrafer.
Dessa bestå av brandskåp, varifrån
signalen gives, och en brandtelegrafstation, där
signalen mottages och registreras. För
släckningsarbetet användes i alla större
samhällen flyttbara, maskindrivna sprutor,
numera i allmänhet monterade på
särskilda brandbilar eller stundom bogserade av
sådana. I hamnstäder och kring
industriområden invid farbart vatten användas
ång- eller motordrivna flodsprutor. För
mindre släckningsuppgifter användas
handsprutor av olika konstruktion, inomhus s.
k. pyts- eller assuranssprutor. Automatiska
alarm- och släckningsanordningar, av vilka
de senare kallas sprinklers, finnas
inmonterade i en del större industriföretag;
alarmsignalen utlöses, så snart en viss
temperatur överskrides, och detsamma
gäller vattenstrålarna i
sprinkleranläggnin-gen, vilken vanligen är anbragt i taket.
Kemiska eldsläckningsapparater, som
arbeta under gastryck och släcka medelst
koltetraklorid, skum eller pulver, ha
vunnit insteg särskilt då det gäller att hejda
brand i upplag av eldfarliga oljor o. dyl.
I alla eller de flesta övriga fall måste
elden emellertid släckas med vatten, och för
att säkra tillgången härpå finnes
åtminstone i större samhällen vattenledningen
för eldsläckningsändamål försedd med
brandposter, där slangledningar snabbt
kunna kopplas till. De brandstegar, med
vilka släckningsmanskapet bereder sig
tillträde till högre belägna delar av brinnande
byggnader, äro hakstegar, varmed den
enskilde brandmannen kan ta sig uppför en
vägg, skarvstegar, sammansatta av flera
delar, utskjutstegar som manövreras med
lina, eller mekaniska stegar, numera
vanligen motordrivna och fast anbragta på
motorfordon. För arbetet i rök- eller gas-
fyllda lokaler utrustas brandmännen vid
behov med rökhjälmar eller gasmasker. Vid
varje utryckning till eldsvåda medföra
brandkårerna livräddningsredskap, och
den enskilde brandmannen är försedd med
livbälte med krok och livräddningslina.
Särskilda bestämmelser reglera
byggnadernas utrustning med livräddningsredskap,
vanligen stegar och linor. Jfr
Skogseld!
Brandy [brse’ndi] (eng.). Bet. konjak,
även annan destillerad spritdryck såsom
brännvin.
Brane-Cantenac [bran-kant0na’ck]. Rött
bordeauxvin från kommunen Cantenac.
Brangwyn [br8e’ngoin], Frank, f. 1867.
Flamländsk-eng. målare och grafiker. I
sina ryktbara etsningar har han ofta valt
ämnen fr. livet i de moderna storstäderna
och fabrikerna. En mängd grafiska verk av
B. finnas i Nationalmuseum i Stockholm.
Led. av Konst-ak.
Branly [brafili’], E d o u a r d, f. 1846.
Fransk fysiker, professor i Paris, mest
bekant för sina undersökningar om
elektriska vågor och sin i samband därmed
gjorda uppfinning av kohärern (Branlys
rör).
Bransch (fransk, branche = gren). Bet.
fack, yrkes- eller industrigren.
Bransfield-sundet [br8e’nsfild-]. Sund i S.
Ishavet mellan Väst-Antarktis och
Syd-Shetlandsöarna.
Brantevik. Municipalsamhälle och
fiskläge i Kristianstads län (Simris och ö.
Nöbbelövs socknar). 867 inv. (1931).
Branting. 1. Lars Gabriel B., f.
1799, d. 1881. Gymnast, professor vid och
föreståndare för Gymnastiska
Centralinstitutet, P. H. Lings lärjunge, framstående
sjukgymnast. 2. K a r 1 Hjalmar B., f.
1860, d. 1925. Den förres son, politiker,
tidningsredaktör, den sv. socialdemokratiens
främsta personlighet, led. av A. K. 1896—
1925, finansminister 1917—18, statsminister
1920, stats- och utrikesminister 1921—23,
ånyo statsminister 1924—25, ett av
Sveriges ombud vid fredskonferensen i Versail-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
