Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Brask—Brate.
964
gingo på rebellernas sida, och en
provisorisk regering under general Castro ryckte
till sig makten. Förbundspresidentposten
övertogs av presidenten i delstaten Rio
Grande do Sul, Getulio Vargas, och
förbunds- och delstatsparlamenten upplöstes i
avvaktan på en författningsrevision och
utarbetande av nya vallagar. Brasilien
tillhörde ursprungligen Nationernas förbund
men utträdde 1926, emedan det ej
tillerkändes permanent plats i förbundsrådet. Litt.:
D. Melin: I Amazonas urskogar (1929).
Brask, Hans, f. 1464, d. 1538. Biskop i
Linköping, i början unionsvänlig,
sedermera Sten Sture d. y:s och Gustav Vasas
anhängare, senare dock reformationens
främste motståndare. B. anlade ett tryckeri
i Söderköping och var den förste, som
förordade en kanal mellan de mellansvenska
sjöarna och Kattegatt (Göta kanal). Han
dog i landsflykt i Polen.
Brasklapp. Uttryck, som syftar på den
lapp biskop Brask lär ha stuckit in
under sitt sigill vid undertecknandet av
beslutet om ärkebiskop Trolles avsättning.
På denna stod »Härtill är jag nödd och
tvungen». Med b. menas därför ett
förstulet förbehåll, som ngn gör för att ha
ryggen fri för eventuella angrepp.
Brasov (tysk. Kronstadt, ungerska
Bras-so). Fabriksstad i mell. Rumänien
(Trans-sylvanien), berömd för sitt vackra läge,
med rådhus från 1400-talet. 50 000 inv.
(1925), av vilka över V4 rumäner, knappt
1/3 tyskar och resten ungrare.
Brass. Ett tåg fr. ändan av en rå ned
till däcket på ett fartyg. Det tjänar att
reglera råns vinkel mot masten. — B r a
s-s a, medels b. förändra råns ställning.
Bra’ssica. Växtsläkte (fam. Cruci’feroe).
Hit höra bl. a. alla de odlade kålsorterna.
De härstamma från B. olera’cea, vild i s.
Europa, förvildad hos oss. B 1 a d k å 1 (B.
olera’cea var. ace’phala) med formerna
grönkål, kruskål, blåkål och
b r u n k å 1 står närmast huvudformen.
Bladen äro tjocka och köttiga.
Huvudkål (var. capita’ta) har kort, uppsvälld
stam med tätt hopslutna blad; dit hör
BLADKÅL. a: Den vilda stamformen, b:
Kålrabbi. c: Blomkål, d: Huvudkål. e:
Sa-vojkål. f: Brysselkål.
r ö d k å 1 och vitkål. Brysselkål
(var. gemmi’fera) har små uppsvällda
sidoskott, som sitta i bladvecken. Hos
blomkålen (var. botry’tis) utvecklas redan
första året en uppsvälld blomställning
(alla övriga blomma först andra året). Hos
kålrabbi (var. gongylo’des) är nedersta
delen av stammen starkt ansvälld. En
annan viktig art är r a p s, (B. na/pus)
odlad under flera former: sommarraps
(B. na’pus var. a’nnua), vinterraps
(var. olei’fera) och kålrot (var.
napo-bra’ssica). Fröna av de två förstnämnda
användas till oljeberedning och foderkakor.
Vidare förekomma hos oss vild åkerkål
(B. campe’stris) med den odlade varieteten
ro va (B. campe’stris var. ra’pa).
Brassö. Se Brasov!
Brastad. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Stångenäs härad). 4 070 inv. (1931).
Brate, Erik, f. 1857, d. 1924.
Språkforskare och läroverkslektor, förf, av en
mängd arbeten i nord, filologi; bl. a. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
