Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bréguet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Bréguet—Bremef.
972
Bréguet [bregä’]. 1. Abraham
Louis B., f. 1747, d. 1823. Schweiz,
urmakare, den förste som tillverkade dubbla
astronomiska ur och kronometrar m. m.
2. Louis F r a n g o i 8 C lém e n t B.,
f. 1808, d. 1883. Den förres sonson,
verksam i Paris, framställare av astronomiska
och nautiska instrument. 3. Louis B.,
f. 1880. Den förres sonson,
flygmaskins-konstruktör.
A. E. BREHM.
Fotografi.
Brehm. 1. Christian Ludwig B.,
f. 1787, d. 1864. Tysk präst och ornitolog,
populär skildrare av fåglarnas levnadssätt.
2. Alfred
Edmund B., f. 1829,
d. 1884. Den förres
son, zoolog och
forskningsresande
(Norge, Lappland,
Afrika, Asien och
Nord-Amerika),
mest känd som förf,
till verket
Tierle-ben (1863—69), sv.
övers. Djurens liv
1874—76); två sv.
bearbetningar av
den sista tyska
upplagan håller för närvarande på att
utges.
Breidablick (isl.). Bet. Den vida kring
synliga glansen. I nord, mytologi Balders
boning. Efter B. är »Bredablick» på
Skansen i Stockholm uppkallat.
Breidamerkurjökull. En omkr. 24 km
bred jökel på s. Island.
Breidifjord. En fjord på Islands v. kust,
140 km lång och 80 km bred.
Breisgau [bfa’jsgau]. Landskap i s.
Baden, omfattande Rhenstranden och en del
av Schwarzwald.
Breitenfeld [bra’jtenfält]. En by 10 km
n. v. om Leipzig, där svenskarna under
30-åriga kriget vunno två lysande segrar, den
ena den 7 sept. 1631, då Gustav II Adolf
besegrade Tilly, den andra den 23 okt.
1642, då L. Torstensson besegrade
kejsarens härar.
33 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Breitkopf [bra’jt-], Johann Gottlob
Immanuel, f. 1719, d. 1794. Tysk
boktryckare, grundläggare av det moderna
nottrycket och den därmed
sammanhängande handeln med musikalier. Företaget
utvidgades efter hans död till firman B. u n d
Hä rtel (1795), numera ett av världens
största musikförlag.
Bremen. 1. Land (republik och »fri
hanse-stad») i n. v. delen av förbundsrepubliken
Tyskland, ngt mindre än Orust. 347 000
inv. (1929), de flesta protestanter. 2. Stad
i B. 1 vid floden Weser, en av världens
främsta handelsstäder, Tysklands största
hamnstad näst Hamburg. B. har en mängd
byggnadsverk fr. äldre tider, en bildstod av
Gustav II Adolf (en dubblett av B. E.
Fo-gelbergs Gustav Adolfsstod i Göteborg), en
mängd högre läroanstalter och fabriker.
300 000 inv. (1928). — Till B. hör B r
e-merhaven, en stad vid Wesers
mynning med 24 000 inv. (1925).
Bremen—Verden [-fä’rden]. Sv.
besittning i n. v. Tyskland 1648—1719,
omfattande ärkebiskopsstiftet Bremen,
biskops-stiftet Verden och ett par små andra
områden men icke hansestaden Bremen.
Bremer, Fredrika, f. 1801, d. 1865.
Förf., den sv. kvinnorörelsens märkligaste
förkämpe. Hon införde i sv. litt. den
realistiska familjeromanen och skildrade i en
rad uppskattade böcker, t. ex.
Presidentens döttrar (1834), brevromanen
Gran-narne (1837) och Hemmet (1839) med
säker iakttagelse och programmässig
verklighetstrohet, ehuru med vissa fantastiska
romantiska inslag, sv. hemliv och sv.
vardag. Själv bildningstörstande och fylld av
verksamhetsbegär stred hon hela sitt liv
för kvinnans frigörelse, hennes rätt till
bildning och eget självständigt arbete;
hennes viktigaste inlägg i dessa frågor är
tendensromanen Hertha (1856). Litt.: J.
Mortensen: Fredrika Bremer (1902). S.
Ek: Fredrika Bremer. Verd. småskr. n:r
188. E. Kleman: Fredrika Bremer (1925).
Fredrika Bremers bild, kalender utg. av
S. Leijonhufvud och E. Kleman (1913).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
