Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Brontosa^urus—Brosk.
1000
Brontosa’urus. Fossilt, växtätande
ödle-släkte (ordn. Dinosa/uria). Djuret, som
nådde en längd på ungefär 20 m, hade lång,
kraftig hals men mycket litet huvud. Det
torde ha levat i sumpmarker.
Bronx. Stadsdel i New York. 1 265 000
inv. (1930).
BronzFno, Agnolo di Cosimo
di Marian o, f. 1503, d. 1572.
Florentinsk målare, särsk. betydande som
porträttmålare, företrädd bl. a. på
Nationalmuseum i Stockholm.
Bro och Lossa. Två socknar i Bro
härad (Uppsala län), som tillsammans
bilda en kommun. 1 493 inv. (1931).
Bro och Vätö. Skeppslag i Stockholms
län.
Brooke [brok], Rupert, f. 1887, d.
1915. Eng. förf., beundrad för sina
dikter från världskriget, i vilket han själv
stupade. Collected Poems (1918).
Brooklyn [bro’cklin]. Stadsdel i New
York sedan 1895, förr särskild stad.
2 560 000 inv. (1930).
Brooks [broks], Van W y c k, f. 1886.
Nordamer. kritiker, en av U. S. A:s
främsta kulturpersonligheter, medutgivare av
The Freeman. B:s främsta arbete är
Ame-rica’s Coming-of-Age (1915), en
inträngande analys av amer. väsen.
Broomé. 1. L a r s Gustav B., f. 1853,
d. 1929. Folkskollärare, tidningsman,
liberal politiker, led. av A. K. 1900—11, en av
Goodtemplarordens ledande krafter i
Sverige. 2. Emilia Augustina K. B.,
f. Lothigius, f. 1866, d. 1925. Liberal
politiker, led. av en mängd socialpolitiska
sammanslutningar och styrelser, verksam
led. av Stockholms stadsfullmäktige.
Broqueville [bråckviTl], Charles
Mari e P. A. d e, f. 1860. Belg. statsman,
greve. B. blev statsminister 1911 och övertog
följande år även krigsministeriet. Hans
regering avgick 1917, men B. kvarstannade
som utrikesminister och blev sedan
minister för återuppbyggnadsfrågor. 1918
bildade han åter regering och var 1918—19
inrikesminister i Delacroix’ ministär. I
Jaspars samlingsregeringar har han varit
försvarsminister sedan 1926.
Brosche’ring (fransk, brocher = sy,
sticka). 1. Hophäftning av broschyrer. (Jfr
Broschyr!) 2. Ett vävnadssätt, där
tygerna äro mönstrade med friliggande, vanl.
färgade figurer, som vid vävprocessen
bildas med hjälp av ett särskilt inslag
(figurinslag). B. användas som möbel- och
klänningstyger, schalar, band o. s. v. och
tillverkas i både ylle, silke och bomull.
Broschy’r (fransk, brocher = sy, sticka).
Bet. egentl. en med nålar hophäftad skrift;
häfte, ströskrift.
Bro’simum. Växtsläkte (fam. Mora’ceoe).
Två arter äro viktiga: B. galactode’ndron
(Ko trädet), som förekommer i
Venezuela och ur vars stam utsipprar en
mjölklik vätska, som dels drickes som mjölk,
dels begagnas till ljustillverkning, samt B.
alica’strum (Brödnötträdet), som
förekommer i Västindien och
Central-Ame-rika. Dess mjölksaft innehåller kautschuk;
fröna äro ätliga.
Brosk. B. består av kondrinbollar,
tidigare kallade broskceller, och
mellansub-stans. Denna består dels av fina trådar av
två slag, elastiska och kollagena
(limgivan-de), dels av en struktur lös grundmassa.
Förhållandet mellan dessa tre slag av
mel-lansubstans bestämmer broskets natur:
1) hyali’nt b.,
där den likformiga
grundmassan
framträder utan några
trådar och som
förekommer hos
foster i stället för ben
samt såsom
led-brosk och
revbens-brosk; 2) tråd- 1.
bindvävsbrosk,
där de kollagena trådarna överväga, t. ex.
mellan kotorna i ryggraden; 3) n ä
t-brosk 1. elastiskt b., där de
elastiska trådarna överväga, t. ex. i
ytter-örat. B. uppstår hos fostret ur bindväv.
SNITT genom
elastiskt brosk fr.
yt-terörat i stark
förstoring.
1. Broskceller.
2. Mellansubstans m.
elastiska trådar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
