Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buddha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1029
Buddhisni—Buffa.
1030
BUDKAVLE fr. bondetåget 1914.
Fotografi.
är befrielse fr. livstörsten, soin är
lidandets och själavandringens orsak, och
förening med det tidlösa och absoluta,
nir-va’na. Buddhismen blev på 200-talet f. Kr.
statsreligion i konung Asokas rike i
Främre Indien men utträngdes så småningom
fr. Fr. Indien genom förföljelser och
splittring i sekter. Buddhismen finnes numera
endast på Ceylon och i Bortre Indien samt
i mer 1. mindre urartad form i Tibet,
Mongoliet, Kina, Korea och Japan. Buddhismen
var urspr. en praktisk frälsningslära
utan gudstro och kult men dyrkar
nu många gudar under olikartade
kultfor-mer. Antalet buddhister uppgår enl. en
ungefärlig beräkning till omkr. 450 mill.
Litt.: J. Charpentier: Buddha (1926). E.
Lehmann: Buddha (1928). Jfr Bodhi!
Buddhism. Se Buddha!
Bu’dejovice [—itse]. Se Budweis!
Budget [bu’ddjet, eng. uttal ba’djit] (eng.
av fransk, bouge, bougette, lat. bu’lgo =
påse, pung). Bet. urspr. en brevpåse, sedan en
samling papper 1. handlingar i allm. och
isynnerhet de handlingar, varmed den eng.
skattkammarkanslern inför parlamentet
styrkte föregående års utgifter och
inkomster. B. kom sedermera att beteckna
det förslag till inkomst- och
utgifts-stat för det kommande året, som
skattkammarkanslern å regeringens vägnar
föreläde parlamentet. Denna senare bet. har
b. fortfarande. I Sverige motsvaras b. av
den s. k. riksstaten i
statsverkspropositio-nen. B. kan även bet. finansplan i allm.
Budjo’nnyj, Semjon M i c h a j 1
o-vitj, f. 1883. Rysk militär, som
medverkat vid den röda arméns organisering.
Budkavle. Ett trästycke, försett med
vissa tecken, som under forntiden användes
för kallelse till samling av något slag
(ting, krigsuppbåd o. d.) och som
kringsändes fr. man till man.
Budoa’r. Se Boudoir!
Budo’rcas. Däggdjurssläkte närmast
släkt med antiloperna. Det förekommer i
Assam och ö. Tibet.
Budskap. I konstitutionella stater namn
på ett direkt meddelande fr.
statsöverhuvudet till riksförsamlingen. I Sverige
motsvaras b. av trontalet vid riksdagens
öppnande.
Budweis [bu’dvajs] (tjeck. Budejovice).
Fabriksstad i s. v. Tjeckoslovakien
(Böh-men). 44 000 inv. (1921).
Buenavi’sta. Se Boavista!
Buenos Aires [bue’nås aj’res] (sp.). Bet.
»god luft». 1. Provins i ö. Argentina,
305 000 kvkm (ngt mindre än Norge),
3 045 000 inv. (1929). 2. Förbundsområde i
B. A. 1. 2 128 000 inv. (1929). 3.
Argentinas huvudstad, belägen i B. A. 2 vid La
Plataflodens mynning, Syd-Amerikas
största stad och Argentinas viktigaste
industri-och bankcentrum samt största
marknadsplats för ull, hudar och fruset kött. 90 °/o
av immigrationen till Argentina går över
B. (»Argentinas New York»). Flera svenska
firmor ha kontor i B. A. — Staden anlades
år 1535 av spanjorer och är sedan 1882
(1862) Argentinas huvudstad. 2 116 000 inv.
(1930).
Buer [bur]. Stenkolsgruvestad i
Tyskland i v. Preussen (prov. Westfalen),
sedan 1928 förenad med Gelsenkirchen.
Bu’ffa (it. buffo = komisk, lustig). Ordet
brukas i sammansättningar, t. ex. opera
buffa, komisk opera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
