Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bureå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Bureå—Burhanpu’r.
1048
JOH. BURÉUS..
Målning.
riksantikvarie och kungl. bibliotekarie.
Litt.: Hj. Lindroth: J. Buréus (1912).
Bureå. Socken i Västerbottens län
(Skellefteå tingslag). 6 043 inv. (1931).
Burg. Fabriksstad i Tyskland i mell.
Preussen (prov. Sachsen). Omkr. 24 000 inv.
(1925).
Bu’rgas. Stad i ö. Bulgarien vid Svarta
havet, betydande exporthamn (spannmål
och bomull). 31 000 inv. (1926).
Bu’rgenland. Land i Österrike, med ett
ytinnehåll av 3 900 kvkm (Va större än
Gotland). Staden ödenburg med omnejd blev
dock efter en folkomröstning 1921 ungerskt
område.
Burgkmair [bo’rkmajr], Hans, f. 1473,
d. 1531. Tysk målare och tecknare (särsk.
till träsnitt), verksam i Augsburg, en av
den tyska renässansens mera betydande
företrädare.
Bu’rgos. 1. Provins i n. Spanien, under
det moriska herraväldet den sp.
nationalismens högsäte. 2. Huvudstad i B. 1, anlagd
på 900-talet, starkt befäst, bekant bl. a.
för sin gotiska domkyrka. I närheten av B.
föddes den sp. nationalhjälten Cid. 33 000
inv. (1929).
Burgsvik. Hamn i öja socken (Gotlands
län), ändstation för G. J., med livlig
utförsel framför allt av kalk, sandsten och
slipstenar.
Burgtheater [bork-]. En teater i Wien,
grundad 1741 av Maria Teresia, efter 1918
statsinrättning. B. är den tyska
teaterkonstens främsta skådebana, fr. vilken en
mängd berömda skådespelare utgått.
Burgu’nd (sanskr. brhänt = hög). Bet.
ett högt och brant klippland. Namn på
skilda geografiska områden under olika
tider, urspr. de germanska burgundernas
rike. 1. Det första burgundiska konungariket
grundades av de germ. burgunderna vid
Rhen omkr. Worms 413 e. Kr. Det
erövrades av hunnerna redan 437. Det är detta
B., som skildras i Nibelungenlied. 2. Det
andra burg. konungariket grundades av
bur-gunder fr. det förra i Savoyen, vilket
omfattade hela Saöne- och nedre Rhöne-dalen
samt v. Schweiz. Det blev en frankisk
provins 532. 3. Efter 561 omtalas ett tredje
rike B., lydande under merovingerna. 4. Ar
879 grundades konungariket Provence 1.
Nedre B. (Arelat), omfattande de franska
prov. Provence och Dauphiné, s. delen av
Savoyen m. m., vilket ägde bestånd till 9T3.
5. Ar 888 grundades konungariket övre B.,
omfattande n. Savoyen och en del av
Schweiz, som ägde bestånd till 933. 6.
Nedre B. och övre B. förenades 933 till ett
enda rike, konungariket B. 1. Arelat, som
småningom sönderföll i smärre grevskap
och biskopsstift. 7. Hertigdömet B.
grundades år 884, omfattande en del av ö.
Frankrike, till vilket område på 1400-talet
lades hela det nuv. Belgien och
Luxemburg samt en del av Holland och n.
Frankrike. Detta sönderföll i slutet på 1400-talet,
varvid det urspr. hertigdömet B.
införlivades med Frankrike som provins
(Bour-gogne). Resten (»det burgundiska arvet»)
blev den s. k. burgundiska kretsen i det
tysk-rom. riket. Jfr Bourgogne!
Burhanpu’r. Stad i mell. Britt. Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
