Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buschmän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Buschmän—Butler.
1054
de få som i vår tid bevara traditionerna
fr. J. Joachims dagar. B. har gjort sig
särskilt känd som Beethoven- och
Brahms-tolkare. Han har även gästat Sverige.
Buschmän. Se Buskmän!
Bushel [bosjl] (eng.). Bet. skäppa. Ett
eng. rymdmått, i Storbritannien,
Kaplan-det och Australien = 36,35 lit., i U. S. A.
och Canada = 35,24 lit. Spannmålsb.
räknas på de amer. börserna efter de olika
sädesslagens spec. vikt; således är 1 b. vete
= 60, majs = 56, råg = 56, korn = 48
och havre = 32 pounds.
Bushido [bu’sjidå] (jap.). Bet. riddarens
väg 1. lag. Namn på ett system av
oskrivna, nedärvda jap. hederslagar,
innehållande grundsatser för ett sedligt ridderligt liv
och fordrande vördnad för förfäderna,
rättskaffenhet, självbehärskning,
självuppoffring o. d.
Business [bi’ssnis] (eng.). Bet. affärer,
sysselsättning, yrke.
Busji’r. Stad i Persien vid Persiska
viken, viktig exporthamn. Omkr. 25 000 inv.
Buske. En flerårig, vedartad växt, vars
stam är förgrenad ända från roten. Ingen
skarp gräns finnes mellan buskar och träd.
Buskerud fylke. Fylke i s. Norge. 111 556
inv. (1930).
Buskmän 1. buschmän (holl. bosjemans
= skogsmänniskor). Ett med
hottentotter-na och Central-Afrikas dvärgfolk
besläktat, lågt stående, småväxt naturfolk i s.
Afrika, en återstod av Afrikas
urbefolkning. De sakna fasta bostäder och
samhällsliv, leva nästan uteslutande av jakt och äro
en utdöende folkstam.
Buskskvätta (Prati’ncola rube’tra). En
till trastfåglarna hörande fågel, vanlig i
hela Sverige, ända upp till Lappland. Den
är mindre än stenskvättan, från vilken den
även skiljer sig genom helt mörk översida,
fläckig i svart och rödbrunt. Undersidan
är rostbrun utom hakan, som är vit. B.
är insektätare och flyttfågel. Släktet är
SVARTHAKAD
BUSKSKVÄTTA.
Fotografi.
utbrett över hela
världen. En annan
art, P. ruWcola
(S v arthakade [-buskskvätta-]
{+buskskvät-
ta+} n) anträffas
tillfälligtvis i Sverige.
Busksparvar
(Em-berPza). Artrikt
småfågelsläkte,
vartill höra Gr u
1-sparv, O r t o 1 a
n-sparv. Kornsparv och S ä
v-sparv.
Busoni [boså’ni], Ferruccio
Benve-n u t o, f. 1866, d. 1924. It. pianist,
tonsättare och musikpedagog, som bl. a.
verkat i Berlin. Hans kompositioner ha en
viss modern prägel. Led. av Mus. ak.
Bussaro’ng (lågt. Busser un =
sjömans-skjorta av bomull). 1. Sjömansblus av
segelduk o. d. 2. I plur.: långa, vida
sjö-mansbyxor.
Bu’sto Arzi’zio. Fabriksstad i n. Italien.
28 000 inv. (1928).
Bustrofe’don (grek, bus = oxe och
strofa’n = ofta vända). Skrivsätt, vid
vilket ena raden läses från vänster till
höger och den nästa från höger till vänster,
d. v. s. som oxen går för plogen.
Butadie’n. Omättat alifatiskt kolväte
av sammansättningen C4H6. B.
uppkommer ur butan om fyra väteatomer
avlägsnas ur molekylen i det två
enkelbindningar ersättas med dubbelbindningar (jfr
Valens!) B. har användning vid
framställning av konstgjord kautschuk.
Buta’n (lat. buty’rum = smör). Mättat
alifatiskt kolväte av sammansättningen
C4H10. Smörsyra är ett derivat av b.,
varav namnet.
Bute [bjut]. Grevsk. på Skottlands v.
kust, omfattande öarna Bute, Arran m. fl.
Butler [ba’tlo]. I. Samuel B., f. 1612,
d. 1680. Eng. förf., som i ett satiriskt epos,
Hudibras (1663—1678), riktade ett skarpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
