Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båglampor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Båglampor—Bäckaby.
1066
da kanaler, ställda
i tre mot varandra
vinkelräta plan. De
äro utvidgade vid
basen och
sammanhänga med de båda
s. k. o t o 1 i t s ä
c-• karna. I
utvidgningarna finnas
små horn av kalciumkarbonat, ö r o n s t
e-narna 1. otoliterna, som ligga rakt
över nervändorganen i väggen. B. ha
ingenting med hörseln att göra utan äro
jämviktsorgan. Jfr öra!
Båglampor. Lampor, vilkas ljuskälla
består av en elektrisk ljusbåge mellan två
kolstavar. Vanl. användes likström med en
spänning av 30—40 volt. Vid bruk av
be-lysningsnät med en spänning av 110 1. 220
volt kopplas därför flera lampor i serie. Då
kolen så småningom förtäras, användas
särskilda anordningar för att hålla
spetsarna på oföränderligt avstånd (He f
ner-Altenecks differentiallampa).
Ett annat slag av b. äro
kvicksilverlamporna.
Bål. 1. Den mellersta delen av kroppen;
d. v. s. kroppen med undantag av armar,
ben, huvud och hals. 2. B. 1. t h a 11 u s,
växtkropp, som icke är differentierad i
rot, stam och blad. I sin typiska
utbildning är b. en bladliknande, platt,
oregelbundet formad bildning; den kan emellertid
(exempelvis hos vissa alger) vara
differentierad i stam- och bladliknande delar.
Bålgeting (ä. sv. bol = stor, präktig). Se
Getingar!
Bålverk (lågt. Bole = planka). Ett
fäst-ningsartat skydd i allm.
Bålväxter 1. thallofyter. Växter,
som ha b å 1. Till b. höra alger, lavar,
svampar och en del mossor. Alla b. äro
kryptogamer.
Bångbro. Kallvalsverk i Örebro län
(Ljus-narsbergs socken), som anlagts 1895 av f. d.
a. b. Bångbro Rödverk, men nu äges av a. b.
Hellefors Manufakturverk.
Bånghammar—Klotens järnväg (B. K.
J.). Normalspårig järnv. (1,435 m), 21,7 km
lång. fr. Bånghammars jst. vid F. L. J. till
Klotens masugn i n. ö. Västmanland
(Ramsbergs socken). Den öppnades för
trafik 1877, tillhör sedan 1899 sv. staten och
trafikeras av F. L. J.
Båraryd. Socken i Jönköpings län
(Väst-bo härad). 2 243 inv. (1931).
Bårslöv. Socken i Malmöhus län
(Luggu-de härad). 570 inv. (1931).
Båstad (av båt och stad = ställe). Bet.
båtplats. 1. Socken i Kristianstads län
(Bjäre härad). 2 117 inv. (1931). 2. Köping
ocb badort i B. 1 på Hallandsås n. sida vid
Laholmsbukten, anlagd på 1400-talet, på
1500-talet stad. 649 inv. (1931).
Båtsman. Gammal benämning på sjöman
i sv. krigsflottan. B. underhölls delvis av
kustbefolkningen och motsvarar således
den indelte soldaten.
Båven (fsv. bagher = tvär, brant).
Södermanlands största insjö med avlopp till
Östersjön genom Nyköpingsån, 21 m. ö. h.,
67 kvkm.
Bååth. 1. A 1 b e r t U 1 r i k B., f. 1853, d.
1912. Förf, av skånsk börd,
folkbildnings-man, universitetslärare. Hans diktning
bäres av social medkänsla och
företer programmässig strävan till realism.
Med förkärlek och förståelse tecknar han
skånsk natur. Bl. hans diktsamlingar må
nämnas Vid allfarväg (1884) och På gröna
stigar (1889). Han hyste även stort
intresse för forntiden och har verkställt en del
översättningar från isländskan. 2.
Cecilia B.-Holmberg, f. 1857, d. 1920. Den
förres syster. Se Holmberg! Litt. till
B. 1.: E. Bendz: A. U. B. och hans krets
(1926).
Bäck, Knut, f. 1868. Pianopedagog,
verksam i Göteborg. Led. av Mus. ak.
Bäck. Socken i Skaraborgs län (Vadsbo
härad). 398 inv. (1931).
Bäckaby. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 769 inv. (1931).
ÖRATS BÅGGÅNGAR (/)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
