Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börjesson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Börjesson—Börs.
1078
BÖRSHUSET vid Stortorget i Stockholm på 1880-talet.
Fotografi.
Stockholm), Karl X Gustav (Malmö), Karl
XI (Karlskrona), M. Stenbock
(Hälsingborg), Karl IX (Göteborg) m. fl.
Börjesson, Johan, f. 1790, d. 1866.
Kyrkoherde, förf., kallad »den siste
fosfo-risten». Hans främsta verk är det under
intryck av Shakspere skrivna dramat
Erik XIV (1843), vilket ansetts som vårt
främsta historiska skådespel före
Strindbergs Mäster Olof.
Börli’n, Jean Olof Jonas, f. 1893,
d. 1931. Se Svenska baletten (under
Balett)!
Börne, Lud wig (egentl. L ö b B
a-ruch), f. 1786, d. 1837. Tysk förf, och
tidningsman av judisk börd. Jämte H. Heine
räknas han till förelöparna till den
radikala riktningen »det unga Tyskland». I
sina skrifter Die Wage (1818—21) och
Briefe aus Paris (1830) bedrev han under
intryck av julirevolutionen demokratisk
och radikal propaganda.
Börringe—östratorps järnväg (B. Ö. J.).
Normalspårig järnv. (1,435 m), 22,1 km
lång, fr. Börringe jst. vid M. Y. J. till
östratorp i socknen med samma namn i
Vem-menhögs härad. Den öppnades för trafik
1887 (1884 delvis).
Börrum. Socken i Östergötlands län
(Hammarkinds härad). 400 inv. (1931).
Börs (mlat. bu’rsa = penningpung).
Regelbundet (oftast dagligen) återkommande
marknad, som bereder köpmän, bankirer,
mäklare, redare, försäkringsgivare m. m.
tillfälle att sammanträffa för att göra
affärer i vissa varor. Börsinstitutionen
utvecklades under medeltiden särskilt för
handeln i växlar. Största anseende åtnjöto
börserna på Rialto och Marknadstorget i
Venedig samt på Mercato nuovo i Florens.
Namnet »börs» härstammar från Brugges
börs, som hölls på ett torg, där
konsulatshus lågo och som efter ett patricierfamiljen
van der Beurse tillhörigt boningshus
kallades »de beurse» 1. »de burse». Den
första intern, världsbörsen grundades i
Ant-werpen 1531. Efter Nederländsk-Ostindiska
Kompaniets start 1602 övertog Amsterdam
Antwerpens ställning. Där utvecklades
sedermera den moderna terminhandeln. Man
skiljer mellan fondbörser och varubörser. På
fondbörsen handlas med värdepapper,
växlar, banksedlar m. m. och på varubörserna
med stapelvaror, t. ex. spannmål, bomull,
socker, kaffe, olja, järn?—B
örsaffärer-n a indelas i kassaaffärer, terminsaffärer
och premieaffärer. På Stockholms fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
