Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Camerarius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Camera’rius—Campani’1.
1100
CAMOUFLAGE. Japanskt trupptransporttåg. Fr. oroligheterna i Mandsjuriet 1931.
nad en c. o. liksom ock den fotografiska
kameran, som utvecklat sig ur c. o.
Camera’rius, Rudolf Jacob, f. 1665,
d. 1721. Tysk botanist, professor i medicin
i Thuringen; den förste som påvisade
växternas kön.
Camerle’ngo (it.). Bet. kammarherre.
Titel på vissa ämbetsmän inom rom.-kat.
kyrkan, främst på den kardinal, som är
föreståndare för det ämbetsverk (ca’mera
apo-sto’lica), som förvaltar de påvliga
inkomsterna och som, då påvestolen är ledig,
utövar högsta myndigheten i Vatikanen och
leder valet av ny påve.
Camiling. Stad på Filippinerna (mell.
Lu-zon). Omkr. 30 000 inv.
Camöes [komå’nsj], Luis Vaz de, f.
omkr. 1525, d. 1580. Portugals mest
berömde skald, vars förnämsta diktverk är Os
Lusiadas (Lusiaderna, sv. övers, av N.
Lorén 1839), en hjältedikt, som besjunger
Portugals ärorika historia och framför allt
Vasco da Gamas färd runt Afrika till
Indien. Litt.: J. Vising: Camöes, Portugals
nationalskald (1920).
Camo’rra (sp.). Bet. strid, gräl. Namn på
en hemlig förbrytarliga i s. Italien, som
utövade penningutpressningar, plundringar,
mord o. d. I mitten på 1800-talet deltog c.
i den it. frihetsrörelsen. Dess makt bröts
först vid senaste sekelskiftet.
Camouflage [kamofla’sj] (fransk,
camou-flet = rökmoln, som man blåser i ansiktet
på ngn). Ett uttryck, som uppkommit
under världskriget. C. består däri, att man
under krig söker vilseleda motståndaren
rörande sina förehavanden, till lands
genom maskeringar, skenanläggningar o. d.
och till sjöss genom målning av fartyg, så
att dessas kurs och läge bli svårare att
upptäcka.
Campagna [kampa’nja] (it.). Bet. slätt.
C. di Roma 1. Romerska c
am-pagnan är i inskränkt bemärkelse Roms
närmaste omgivning, i vidsträckt mening
det osunda, ödsliga kustlandskapet kring
Tiberns nedre lopp fr. Sabinska bergen i n.
ö. till kuststräckan fr. Civita Vecchia till
Monte Circeo i s. v., ett område ung. så
stort som Skåne. Det var före
folkvandringarna, under vilken tid campagnan
ödelädes, ett fruktbart land. Nutida försök att
uppodla detta område ha haft ringa
framgång. — Campagna felice [-feli’tje],
detsamma som Kampanien.
Campane’lla, T o m m a s o (urspr.
Giovanni Domenico), f. 1568, d. 1639.
It. renässansfilosof.
Campani’1 (it. campa’na = klocka).
Benämning på i Italien vanliga fristående
klocktorn, avsedda för kyrkklockor.
Berömda c. äro t. ex. det lutande tornet i Pisa
oeh e. i Venedig.
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
