Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnotit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
CarnotFt—Carra’ra.
1130
A d o 1 p h e C., f. 1839, d. 1920. Den förres
broder, mineralog och geolog, en nydanare
av det franska bergsbrukets
undervisningsväsen.
Carnoti’t. I Colorado (U. S. A.)
förekommande, viktigt uran- och radiummineral,
vars kemiska sammansättning är
kalium-uranvanadinat. C. har uppkallats efter
C a r n o t 5.
Ca’ro. 1. H e i n r i c h C., f. 1834, d. 1910.
Tysk kemist, en av den tyska
färgämnesin-dustriens grundare. 2. N i k o d e m C., f.
1871, d. 1931. Kemist med prof:s titel,
uppfinnare och industriman, ledare för de
bajerska kväveverken.
Ca’roL Rum. namnform för Karl.
Ca’rola (Karolina) Fredrika
Franciska Stephanie Amalia
Cecilia, f. 1833, d. 1907. Drottning av
Sachsen, dotter till prins Gustav av Vasa,
sondotter till Gustav IV Adolf, den sista
ättlingen av huset Holstein-Gottorp,
Sveriges konungaätt 1751—1818.
Carole [-rå’l] (fransk, av lat. cho’rea —
kordans). Namn på en medeltida fransk
ringdans, vars omkväde de dansande
sjöngo. C. anses som den nordiska
folkvisans ursprung.
Carolina [kaerala’jna]. Se N o r d-C a r
o-1 i n a, Sy d-C a r o 1 i n a!
Caroli’na redivi’va (lat.). Bet. Det
åter-uppståndna Carolina. Namn på det under
Karl XIV Johans regering grundade nya
universitetsbiblioteket i Uppsala. Det har
sitt namn efter det s. om domkyrkan
belägna medeltida domkapitelshuset, vilket
skänktes till universitetet av Karl IX och
sedermera kallades Academi’a Caroli’na
(d. v. s. den karolinska akademien). Denna
byggnad nedrevs på 1770-talet, sedan man
uppgivit en plan att förlägga biblioteket
dit. C. r. är uppfört i nyklassicistisk stil
efter ritningar av C. F. Sundvall.
Ca’rolus. Latinisering av namnet Karl.
Caro’ni. Biflod till Orinoco i Venezuela
med källor i Sierra Pacaraima. Längd:
omkr. 800 km.
Carpaccio [-pa’tjå], V i 11 o r e, d. på
1520-talet. It. renässansmålare av den
ve-nezianska skolan.
Carpeaux [karpå’], Jean Baptiste,
f. 1827, d. 1875. Fransk bildhuggare, en av
sin tids mest betydande, påverkad av
Michelangelo och föregångare till A. Rodin.
Ca’rpe di’em (lat.). Bet. plocka dagen,
njut stundens fullhet. Citat från Horatius’
11 ode i l:sta boken.
Carpenta’ria-viken [eng. kapontä’ria—].
En stor vik på Australiens n. kust, omkr.
800 km lång och ända till 675 km bred.
Största djupet uppgår till 64 m.
Carpentier [karpantje’], Georges, f.
1894. Fransk boxare, under många år
innehavare av europamästerskapet i
tungvikts-boxning. C. kvalificerade sig för kamp om
världsmästerskapet men blev utslagen av
Jack Dempsey 1922.
Ca’rpi. Stad i n. Italien (prov. Modena),
med stor sidenindustri. 31 000 inv. (1921).
CarpFnus. Se Avenbok!
Carpodi’nus. Växtsläkte (fam.
Apocy-na’cece) från det tropiska Afrika. Rötterna
lämna s. k. »rotkautschuk».
Carracci [kara’tji]. It. målar familj på
1500 talet, grundare av den s. k. eklektiska
målarskolan, som hävdade, att en konstnär
bör tillägna sig det bästa i de äldre stora
mästarnas verk, och som utövat stort
inflytande på 1600-talets it. konst. Mest
betydande var A n n i b a 1 e C., f. 1560, d. 1609,
en av de första, som behandlade
landskaps-måleriet som självständig konstart.
Carra’nza, Venustiano, f. 1859, d.
1920. Mexicos president (1917—20), general,
som 1911 anslöt sig till Maderos revolution
och deltog i striderna mot presidenten
Huerta. Han blev efter dennes störtande
president men måste i sin tur fly samt
dödades under flykten fr. huvudstaden.
Carra’ra. Stad i n. Italien (prov. Massa
e Carrara), berömd för sina sedan 2000 år
bearbetade marmorbrott. 53 000 inv. —
C a r r a r a-m a r m o r n förekommer i ett
omkr. 1 000 m mäktigt lager och i olika
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
