Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castilien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Cata’lpa—Ca’to.
1144
starkt avviker från kastilianskan och som
har en rik litteratur, varjämte det
användes i det offentliga livet. Efter revolutionen
i Spanien 1931 har C. inom republiken
Spanien erhållit en viss autonomi med egen
regering. Jfr Aragonien, A s t u r
i-e n!
Cata’lpa. Växtsläkte (fam.
Bignonia’-cece). C. bignonio’ides
(Trumpetträdet) odlas som parkträd i s. Sverige.
Catama’rca. Prov, i n. v. Argentina,
123 000 kvkm (ngt större än Lappland).
126 000 inv. (1930).
Cata’nia. 1. Prov, på ö. Sicilien. 2. Stad
i C. 1 vid Etnas fot, grundlagd omkr. 730
f. Kr. C. är en av Siciliens viktigaste
exporthamnar (svavel, sydfrukter, vin). C.
har universitet och rika antika
fornläm-ningar. 283 000 inv. (1930). —
Catania-vin. Kött 1. vitt muskatvin från
Etna-trakten.
Catanza’ro. 1. Prov, i s. Italien. 2. Stad
i C. 1, anlagd 963 e. Kr., men flera ggr
förstörd av jordbävningar. 43 000 inv.
(1928),
Catarrhi’ni. Smalnäsiga apor. Se
Apor!
Catch-as-catch-can [kae t j -ses-ksetj -ksen]
(eng.). Bet. gripa tag så gott man kan.
Term inom fribrottning.
Catchup. Se Ketchup!
Cateau-Cambrésis [katå’-kanbresi’]. Stad
i n. Frankrike (dep. Nord), järnvägsknut
och med textil- och keramikindustri. Omkr.
8 000 inv. — Freden i C.-C. 1559 slöts
mellan Frankrike samt England, Spanien och
Savoyen. Frankrike fick återlämna en del
områden till Savoyen och övergiva sina it.
anspråk. England återlämnade Calais till
Frankrike. Freden reglerade för en tid
Västeuropas stridsfrågor.
Caterpillar Club [kae’topilo klabb] (eng.).
Bet. silkesmaskarnas klubb. En klubb,
vars medlemmar äro flygare, som räddat
livet genom fallskärmshopp. Klubbens namn
har förklarats av, att fallskärmar vanl.
tillverkas av siden, eller att flygaren
liksom silkesmasken svävar i luften, när
denne faller från ett träd och spinner en
tråd efter sig. Klubbens presidium är
förlagt till New-York, och medlemsantalet var
1931 omkr. 400, därav ett tiotal svenskar.
Catgut [kse’tgat] (eng.). Bet. katt-tarm.
Strängar av snodda får- 1. gettarmar, vilka
användas för hopsyning av sår, emedan de
ej behöva borttagas utan småningom
resor-beras i kroppen.
Cathay [kata’j]. Europ. benämning på
Kina under medeltiden och in i äldre
nyare tid.
Ca’thedra (lat.). Bet. stol, kateder.
Biskopens stol i en kat. kyrka. — C. P e t r i,
Petri stol, d. v. s. påvestolen. — Ex
cathedra (lat.), bet. från katedern.
Påven säges förkunna ngt e. c., då han å sitt
ämbetes vägnar gör ett uttalande, och enl.
ett beslut av år 1870 är han då ofelbar.
Cather [kse’the], Willa Sibert, f.
1876. Nordamer. författarinna. C. skildrar
med förkärlek västern (Nebraska) och har
ofta hämtat sina motiv fr. de sv.
utvandrarnas liv. Till sv. äro övers. Bell,
banbry-tare (1919), Lärksången (1920), Ett
förlorat ideal (1924).
CatilFna, Lucius Sergius, f. omkr.
108, d. omkr. 62 f. Kr. Rom. upprorsman,
vars sammansvärjning inför senaten
avslöjades av M. T. Cicero år 63, varefter C.
flydde och stupade i ett slag vid Pistoria
(Pistoja). — C a t i 1 i n a’r i s k a talen,
benämning på Ciceros berömda tal i
senaten mot C.
Ca’to. 1. M a r c u s P o r c i u s C. d. ä.
1. C. C e n s o’r i u s, f. 234, d. 149 f. Kr.
Rom. statsman och förf., som deltog i
kampen mot Kannibal, motståndare till den
grek, odlingens inflytande på rom.
kulturliv, Kartagos oförsonlige fiende, typen
för gammaldags romersk sedestränghet. 2.
Marcus Porcius C. d. y. 1. C. U t
i-c e’n s i s, f. 95, d. 46 f. Kr. Den förres
sonsons son, rom. statsman, som den gamla
författningens försvarare motståndare till
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
