Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celebes-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Celesyrien—Cell.
1160
Bohlin, E. Strömgren, von Zeipel, Brown,
Sundman och Wilkens. Hittills har c:s
undersökningsobjekt i det stora hela måst
begränsas till planetsystemets kroppar,
enär vår kunskap om de vanliga
stjärnornas rörelser omfattar alldeles för kort
tid för att annat än rent statistiska
slutsatser skola kuna bli möjliga. Emellertid
hava viktiga resultat sedan kunnat
erhållas angående arten av ett betydande
antal dubbelstjärnors rörelser. Det torde
också bli möjligt att i en snar framtid
anlägga mera dynamiska synpunkter på
tolkningen av stjärnsystemets allmänna
rörelseförhållanden än som hittills varit
fallet, och då ställes c. inför lösningen
av en rad av nya och fruktbringande
problem.
Celesyrien (grek. ko’ilos = urholkad).
Antikens namn på den omkr. 120 km
långa och 14 km breda gravsänkan mellan
Libanon och Anti-Libanon i Syrien. Den
kallas nu El-Bikaa (arab.).
Celiba’t (lat. cce’lebs = ogift). Bet. ogift
stånd i allm. och de kat. prästernas i
synnerhet. C. infördes allmänt för det kat.
prästerskapet av påven Gregorius VII år
1074 men genomfördes i Sverige först 1248.
Det upphävdes vid reformationens
genomförande i de protestantiska länderna.
Cell. 1. De elementardelar, varav
växt-och djurkroppen är uppbyggd. C. äro i regel
mycket små, iakttagbara endast med
mikroskop; ibland nå de dock en sådan
storlek, att de äro synliga med hjälp av ett
vanligt förstoringsglas 1. t. o. m. för blotta
ögat; det sista är särskilt fallet med
äggcellerna. En levande cell innehåller alltid
cellkärna och c y t o p 1 a’s ma; hos
växterna omges den av en cellvägg av
cellulosa, hos djuren begränsas den i de flesta
fall endast av ett skikt av tätare
cyto-plasma. Cytoplasman är en seg,
trögflytande vätska med synnerligen komplicerad
kem. sammansättning; den består dels av
organiska ämnen — äggviteämnen, lipoider
och fett, till största delen i kolloidal
lösning, — vidare kolhydrat, vatten och
oorganiska ämnen. I cytoplasman ligga en
del bildningar av olika slag:
central-kroppen (centros o’m en), en liten,
starkt ljusbrytande kropp, som spelar en
viktig roll vid kärndelningen, k r o m a t
o-f o’r e r, som innehålla färgämnen av olika
slag, samt kondrios o’m er, Golgis
apparat m. fl. av än så länge okänd
funktion. Växternas gröna färg, som
spelar en utomordentligt viktig roll vid
assimilationen (se d. o.), är bunden vid
kro-matoforer, de s. k. k 1 o r o p 1 a’s terna.
Cellkärnan är en i regel rund kropp, som
genom en membran avgränsas mot
cytoplasman. I sitt inre innehåller den dels
ett nätverk av fina, svagt färgbara
trådar, som innehålla korn av ett med vissa
färgämnen starkt färgbart ämne, k r o m
a-t i’n, dels en stor, rundad, starkt
ljusbrytande kropp, kärnkroppen 1.
nuc-1 e o 1 e n . Mellanrummet i nätverket
fyl-les av kärnsaften. Kärnan är nödvändig
för cellens ämnesomsättning och tillväxt,
vilket bl. a. framgår därav, att om en cell
klyves i två delar, den ena med, den
andra utan kärna, det kärnlösa stycket
mycket snart dör.
En ny cell kan endast uppstå genom
delning av en förutvarande. Denna
delning kan ske på två sätt, antingen är den
direkt (a m i t o’s) 1. indirekt fm i t o’s).
Den direkta celldelningen, som f. ö. endast
förekommer hos lägre organismer eller
degenererade celler, tillgår helt enkelt så,
att både kärna och cytoplasma snöras
mitt itu, varpå de båda halvorna växa ut
till nya celler. Den indirekta
celldelningen inledes med vissa förändringar i
kärnans nätverk, som börjar ordna sig i ett
antal slyngor. Dessa bli tjockare och
starkare färgbara, och efter en del ganska
invecklade procedurer finner man ett antal
i ett plan ordnade, starkt färgbara
kroppar, kromosomerna. Deras form är
växlande, klotrund, stav- 1. trådformig,
men antalet är alltid konstant för en viss
art. Samtidigt med kromosomernas
utbildning försvinner kärnväggen, och
plasman omkring kärnan antar ett mycket
karakteristiskt utseende; det bildas en spole
av fina plasmatrådar, kärnspolen. Vid dess
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
