Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cellkopplare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Cellkopplare—Ce’lsius.
1166
Cellkopplare. Anordning inom ett
ackumulatorbatteri för reglering av
batterispänningen.
Cello [tje’llå] (it.) och c e 11 i’s t.
Tal-språksförk. för resp, violoncello (se V i
o-1 o n c e 11!) och violoncellist,
violoncellspe-lare.
Cellofa’n (av cellulo’sa och grek. fanero’s
= synlig, genomskinlig).
Celluloidliknan-de ämne, vilket består av
cellulosaföreningar och liksom konstsilke erhålles ur
cellulosa genom behandling med natronlut
och kolsvavla, samt lösningens
neutralisering och avdunstning. C. användes vid
förpackning av konfektyrer, till kapsyler
o. s. v.
Celloidi’n-papper. Fotografiskt
utkopie-ringspapper, vars hinna består av
kollo-dium, innehållande ljuskänsliga ämnen,
klorsilver o. d.
Cellophane 1. cellophan. Se Cellofan!
Celluloi’d (lat. ce’Uula = cell och grek.
e’idos = utseende). En blandning av
cel-lulosanitrat (kollodiumbomull) och kamfer.
Det framställes vanl. så, att silkespapper
nitreras med lika delar salpeter- och
svavelsyra, och den erhållna produkten
blandas efter tvättning och torkning antingen
med varm kamfer 1. med kamfer löst i
metylalkohol. C. är vid vanlig temperatur
spröd, blir plastisk vid omkr. + 100° och
tänder sig vid + 230° dock utan explosion.
Det användes till fotografisk och
kinemato-grafisk film, som imitation av elfenben och
ben m. m.
Cellulo’sa (lat. cellulo’sus = cellrik).
Kolhydrat av sammansättningen (CöHioOsjn.
Det utgör huvudbeståndsdelen i växternas
cellväggar. Lin, bomull och filtrerpapper
är nästan ren c. Det löses ej av utspädda
syror och alkalier men kan genom
behandling med koncentrerad svavelsyra och
efterföljande kokning med utspädd dylik
förvandlas till socker. Det framställes
vanligen ur trämassa genom kokning med
kal-ciumbisulfit 1. natronlut och natriumsulfid
(se Papper!). Om c. behandlas med en
blandning av svavelsyra oeh salpetersyra.
bildas alltefter behandlingstidens längd och
syrornas koncentration mono-, di- 1.
trini-trat av c. (n i t r o c e 11 u 1 o s a). En
blandning av de båda förstnämnda ingår
i celluloid och utgör, löst i alkohol,
k o 11 o d i u m. — Cellulosafoder,
kreatursfoder, framställt ur halm eller
sågspån genom kokning med natronlut
under tryck, varigenom ligninet delvis
sönderdelas. — Cellulosajäsning,
bearbetning av den vid
pappersmassefabri-kation enligt sulfitmetoden såsom
biprodukt erhållna, glykoshaltiga s. k.
sulfitlu-ten, i syfte att därur framställa alkohol för
export (exportsprit),
konsumtionsän-damål (cellulosabrännvin) eller
till motorbränsle. —
Cellulosalac-k e r, i aceton, propylacetat m. fl.
lösningsmedel upplöst nitrocellulosa 1. ättiksyrad
cellulosa, ev. försatt med ett färgämne. C.
ha på senare år fått stor användning för
sin hållbarhet och snabba torkning. —
Cellulosasilke, annan benämning på
konstsilke.
Celo’sia. Växtsläkte (fam.
Amaranta’-cece). C. arge’ntea odlas ofta som
prydnadsväxt, särskilt en form (var. crista’ta) med
egendomliga plattade blomställningar
(T u p p k a m).
Celosta’t (lat. coe’lum = himmel och
sta’tus = läge, inställning). En anordning
för att medels en el. två med urverk
drivna plana speglar föra in ljuset från
en himlakropp i ett stillastående teleskop.
Om endast en spegel användes, kommer
bildfältet att undergå en rotation, vilket
ofta är olägligt och därför avhjälpes
genom användning av tvenne speglar, av
vilka den enas yta hålles parallell med
jordaxeln. C. benämnes ofta, särskilt då den
blott har en spegel, för h e 1 i o s t a’t el.
siderost a’t.
Ce’lsius. Berömd sv. släkt fr. 1600-talet,
vars namn är en latinisering av Högens
prästgård i Hälsingland (lat. ce’lsus =
högen). 1. O 1 o f C. d. ä., f. 1670, d. 1756.
Språk-, forn- och naturforskare, domprost
i Uppsala, led. av Vet. ak. 2. Anders
C., f. 1701, d. 1744. Den förres brorson,
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
