Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cementkoppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Centesima’1—Central-Amerika.
1172
bottnade segelbåtar befintlig rörlig och i
en centerbordslåda uppdragbar köl med
syfte att minska avdriften vid kryssning.
Centesima’1 (lat. ce’ntum = hundra). Bet.
delad i hundra delar. Celsiustermometern
är t. ex. en c.-termometer.
Centesimo [tjänte’simå] (it.). It.
bronsmynt, Vioo av en lira.
Centigra’m (lat. ce’ntum = hundra), förk.
cg., Vioo gram.
Centime [santi’mm]. Skiljemynt i
Frankrike, Belgien och Schweiz = 1/100 franc.
Centili’ter (lat. ce’ntum = hundra), förk.
c k, Vioo liter.
Centime’ter (lat. ce’ntum = hundra),
förk. c m., Vioo meter.
Centimo [tje’ntimå]. Skiljemynt i Spanien
= Vioo peseta.
Ce’ntner (lat. ce’ntum = hundra). Ett
äldre viktmått, i Sverige = 100 skålpund
(42,5 kg). :
Centra’1 (lat. ce’ntrum = medelpunkt,
mitt). Bet. belägen i mitten, väsentlig,
avgörande, ledande.
Centrala arbetsgivareförbundet. Se
Svenska
arbetsgivareföreningen!
Centrala flygverkstäderna. Se
Flygvapnet!
Central-Afrika. Namn på den del av
Afrika, som omfattar Kongos flodområde. Se
Afrika!
Central-Amerika 1. M e 11 a n-A m e r
i-k a. Den jämförelsevis smala landsträcka,
som förbinder Nord- och Syd-Amerika. C.
är vid Panama endast 75 km brett.
Storlek. C.-A:s yta är omkr. 700 000
kvkm 1. ung. som Skandinaviska halvöns.
Kust. Stillahavskusten är föga
inskuren; dess största vikar äro
Tehuantepec-och Panama-vikarna. Atlantkusten är
rikare på inskärningar: Campeche-, Hondu
ras- och Moskito-vikarna, och har en halvö:
Yucatan.
Allm. geografisk byggnad.
C.-A. är till övervägande del ett bergland.
Bergen höja sig nästan oförmedlat omkr.
4 000 m över Stilla havets yta, varefter
landet i huvudsak sluttar mot öster.
Endast Nicaraguas ö. kust och
Yucatanhalv-ön äro verkliga lågländer. Mer än 100
vulkaner finnas. Berg: Tajamulco (4 200 m.
ö. h.), Tacana (4 064 m. ö. h.), Fuego (3 830
m. ö. h.), Irazu (3 410 m. ö. h.), Chiriqui
(3 430 m. ö. h.). Sjöar: Nicaragua- och
Ma-naguasjöarna m. fl. Floder: Chiapas,
Usu-macinta, Motagua, Coco, San Juan.
All m. geologiskbyggnad. C.-A: s
berg äro en del av den veckbergskedja,
som genomdrager Nord- och Syd-Amerika
och är rik pä vulkaner. Den delas av
Ni-caraguasänkan i två områden.
Berggrunden utgöres till största delen av urberg
samt sand- och kalksten.
Klimatet är tropiskt, på
Stillahavskusten präglat av monsunartade vindar, på
Atlantkusten av nordöstpassaden. Landet
kan med utgångspunkt från
höjdförhållandena indelas i tre klimatområden: 1) det
heta och osunda kustbältet, 2) de
tempererade högslätterna och 3) de kallare
bergstrakterna och högländerna.
Växtvärlden beror på höjdläge och
klimat. De nederbördsrika
bergssluttningarna klädas av regnskog, högslätterna
karakteriseras av savann och stäpp,
alptrakterna av ängar. Plantageodlingen har på
stora områden förändrat det ursprungliga
landskapet. Utom inhemska växter
(bomull, tobak, majs) odlas en mängd införda,
i synnerhet kaffe, en mängd dyrbara
trädslag (mahogny) samt indigo, kakao, vanilj,
kaffe, bomull, socker, tobak m. m.
Djurvärlden är densamma som i n.
Syd-Amerika, dock med några
nordamerikanska inslag.
Befolkningens flertal utgöres av
indianer, vilka bilda huvuddelen av
lantbefolkningen och utföra grovarbetet på
plantagerna. De vita och i viss mån
mes-tizerna bilda den spansktalande
överklassen. På sina håll finnas negrer i stort
antal.
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
