Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chabarovsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Chalmers—Chamberlain.
1194
W. CHALMERS. Gravyr.
Chalmers [tjse’lm9s], William, f. 1748,
d. 1811. Sv.-eng. köpman i Ostindiska
kompaniets tjänst, kansliråd. C., som var f. i
Göteborg av eng.
föräldrar,
testamenterade ena hälften
av sin förmögenhet
till Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg
och den andra
hälften till upprättande
av en slöjdskola i
samma stad, vilken
under namnet
Chalmerska
Slöjd Skolan
började sin verksamhet 1829. 1883 ändrades
skolans namn till Chalmerstekniska
institut. C. t. i. meddelar i en lägre
avdelning med 2-årig kurs elementär
teknisk undervisning. Dess högre
avdelning (3- eller 4-årig kurs) meddelar
ingenjörsutbildning i 6 fackavdelningar,
nämligen för maskinbyggnad, skeppsbyggeri,
elektroteknik, väg- och vattenbyggnad,
husbyggnad samt kemi och kemisk
teknologi. C. t. i. har statsanslag sedan 1835.
Undervisningen bestrides av professorer
och speciallärare. Institutets ombildning
till statlig teknisk högskola är ifrågasatt.
CHALMERS TEKNISKA INSTITUT I
GÖTEBORG. Fotografi.
— Chalmersska ingen
jörsför-e n i n g e n, sammanslutning av
utexaminerade ingenjörer från Chalmers tekniska
institut. C. bildades i Göteborg 1907 och
bistår med råd och upplysningar angående
platsförmedling inom verksamhetsområdet.
En underavdelning av C. bildades i Sthlm
1917.
Chålons-sur-Marne [sjalå’n-syr-ma’rn].
Stad i n. Frankrike (dep. Marne). Dess
förnämsta inkomstkälla är handel med
champagne. C. har en berömd katedral
från 1200-talet. 31 000 inv. (1926).
Chålons-sur-Saöne [sjalå’n-syr-så’n].
Handelsstad i ö. Frankrike (dep.
Saöne-et-Loire). 32 000 inv. (1926).
Chalo’ttenlök {A’llium ascalo’nicum).
Lökväxt med långsträckta lökar med
talrika sidolökar.
Cha’ma. Musselsläkte, typ för fam.
Cha-mi’dce. C. har korta sifoner och dubbel
mantelrand; de flesta finnas i de varma
haven.
Chamaecy’paris. Barrträdssläkte (fam.
Pina’cece), av vilket flera arter odlas ss.
parkträd, t. ex. C. nutkae’nsis (S i t k a
cypress) och C. obtu’sa (Japansk
cypress).
Chamte’rops. Palmsläkte, vartill hör C.
hu’milis (D v ä r g p a 1 m e n), en ungefär
meterhög palm med bladskaften besatta
med långa taggar, den enda palm, som är
inhemsk i Europa. Den odlas ofta i kruka.
Chambal [tjse’mbal]. Biflod till Ganges’
biflod Jumna i n. Britt. Indien med källor
i Vindya-bergen. Längd: omkr. 650 km.
Chamberlain [tje’jmbalin], Houston
S t e w art, f. 1855, d. 1927. Tysk förf, av
eng. börd, mest bekant genom sitt arbete
Die Grundlagen des XIX. Jahrkunderts
(1899—1901), där han förfäktar den
germanska rasens och kulturens överlägsenhet.
Chamberlain [tje’jmbolin], brittiska
politiker. 1. Jo sep h C h., f. 1836, d. 1914.
Ch. verkade först som industri- och
kommunalman i Birmingham men drog sig
tillbaka från affärerna 1874 och ägnade sig
från 1876, då han invaldes i underhuset, åt
politiken. Ch. anslöt sig till de radikala
liberalerna och inträdde 1880 i Gladstones
kabinett som handelsminister. I Gladstones
tredje ministär var han kommunalminister
Qrd, som saknas under C, sökas under K,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
