Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charles ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Charles—Charti’sm.
1204
Charles [sjarrl], Jacques Al ex
andre César, f. 1746, d. 1823. Fransk
fysiker, prof, i Paris, känd såsom
vätgas-ballongens uppfinnare.
Charleston [tjaTsten]. 1. Huvudstad i
staten West Virginia i ö. U. S. A. 60 000
inv. (1930). 2. Handels- och fabriksstad
i s. ö. U. S. A. (Syd-Carolina). 62 000 inv.
(1930), varav ung. hälften negrer.
Charleston [tjaTsten]. En troligen fr.
negrerna hämtad amer. modedans (pardans)
i livligt tempo och 2/4 takt. Den kom till
Europa 1926.
Charleville [sjarrlvi’ll]. Fabriksstad i n.
ö. Frankrike (dep. Ardennes), besatt av
tyskarna under världskriget 1914—18.
23 000 inv. (1926).
Charleys tant [tja’lis —]. Lustspel av
den eng. förf. B. Thomas, uppfört i
Sverige otaliga ggr, första gången i
Stockholm 1894.
Charlier [sjarlje’], Carl V. Ludvig, f.
1862. Astronom, prof, och föreståndare för
Lunds observatorium 1897—1927. C. har
varit en av banbrytarna inom den
matematiska statistiken och har tillämpat
mate-matisk-statistiska synpunkter på ett
flertal stellarastronomiska problem, bland dem
frågan om stjärnsystemets byggnad och
rörelseförhållandena inom detta. Särskilt
uppmärksammade äro hans resultat angående
heliumstjärnornas fördelning i rymden. C.
har också utgivit en omfattande lärobok i
teoretisk astronomi, Die Mechanik des
Himmels (1904, ny uppl. 1928) samt
översatt och kommenterat I. Newtons
huvudverk, Principia.
Charlotta. Kvinnonamn bildat av
Charles. I. C h. A m a 1 i e av Hessen-Cassel,
f. 1650, d. 1714. Dansk drottning, Kristian
V:s gemål. II. Ch. Maria Amalia
Augusta, f. 1840, d. 1927. Kejsarinna
av Mexico, Maximilians gemål. III.
Charlotte, storhertiginna av Luxemburg, f.
1896. Regent sedan 1919. IV. Se
Hedvig Elisabet Charlotta!
Charlotte [tjaTat]. Fabriksstad i ö. U. S.
A. (Nord-Carolina). 83 000 inv. (1930).
Charlottenberg. Municipalsamhälle i
Värmlands län (Eda socken) vid S. J. nära
norska gränsen. 1 123 inv. (1931).
Charlottenborg. Slott i Köpenhamn,
danska konstakademiens lokal sedan 1753.
Charlottenburg. Sedan 1920 en del av
staden Berlin, förut särskild stad, med ett
berömt slott från 1600- och 1700-talen.
345 000 inv. (1925).
Charlottenlök. Se Chalottenlök!
Charme [sjarm] (fransk.). Bet. behag,
förtrollning, tjuskraft. — Charm a’n t,
utmärkt, förtjusande. — Charm e’r a,
tjusa, behaga. — Charm ö’r, person, som
kan tjusa, intaga.
Charmeuse [sjarmö’s] (fransk.). Bet.
bedårande. Benämning på ett tjockt
sidentyg med lätt kreperad avigsida.
Cha’ron. Se K aron!
Charpentier [sjarpantje’], G u s t a v e
C., f. 1860. Fransk tonsättare, kallad »den
sceniska musikens Zola», främst känd
genom operan Louise (1900, Sthlm 1903). Led.
av Mus. ak.
Charpentier, Jarl Hellen Robert
T., f. 1884. Professor i sanskrit med
jämförande indoeurop. språkforskning i
Uppsala sedan 1927. Förutom språkvetenskap
har C. i flera skrifter behandlat Indiens
historia, religion och litt. Bland hans
populärvetenskapliga arbeten märkas Indien
(1925) och Stora Moguls dynasti (1924).
Cha’rpi (fransk, charpi = upprispad, av
lat. ca’rpere = plocka). Till trådar
upprispat linnetyg, linneskav, som förr mycket
användes till förband å sår, numera ofta
ersatt med gasbinda.
Charter [tja’te] (eng.). Bet. urkund; som
sjöfartsterm befraktning. —
Charterparty [tja’tepa’ti] 1. cer tepar ti’,
skriftligt fraktavtal ifråga om fartyg.
Charti’sm (eng. charter = författning).
En demokratisk-politisk rörelse med
revolutionära inslag i England på 1830- och
1840-talen i samband med industrialismens
uppkomst. Den åsyftade utvidgade
politis
Ord, som saknas under C, sökas under K.
41 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
