Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Chile Copper Co.—Chios.
1224
engelsk medling. Förhållandet till
Argentina har sedan varit vänskapligt, och 1915
ingingo de båda länderna jämte Brasilien
en allians. C. förhöll sig under
världskriget neutralt och inträdde 1919 i
Nationernas förbund. 1917—23 pågick en allvarlig
konflikt med Peru om det på gränsen
liggande Tacna-Arica-området. Inrepolitiskt
var tiden 1891—1920 lugn, men 1921, då
den s. k. »liberala alliansen» segrade, och
A. Alessandri valdes till president,
inträdde en stormig tid. Regeringarna växlade
hastigt, 1924 ryckte en militärjunta till
sig makten men störtades följande år.
Alessandri återkallades, och statsskicket
omarbetades i demokratisk riktning. 1925
kommo de moderata åter till makten och
E. Figueroa valdes till president, men
efterträddes 1927 av krigsministern Ibanez.
Denne tillämpade stränga metoder mot
vänsterextremisterna, och arbetade
energiskt på att sanera finanserna och
upphjälpa näringslivet. Den ekonomiska
krisen efter krigsåren har emellertid drabbat
även Chile svårt och vållat missnöje och
oroligheter även under de senare åren.
Sålunda ha Alessandris anhängare 1927,
1928 och 1930 gjort revoltförsök, som
likväl kuvats. Finansnöden 1931 tvang C. att
provisoriskt inställa sina
statsskuldbetalningar. Genom president Kelloggs
förmedling återupptogos 1930 förbindelserna med
Peru, som varit avbrutna sedan 1911.
Chile Copper Co. [tji’li kå’ppo [-ka’m-poni].-] {+ka’m-
poni].+} Ett av U. S. A:s ledande
kopparbolag med stora gruvor i Chile.
Försäljningen uppgick 1930 till 219 mill. pound.
Tillgångar 164 mill. doll., aktiekapital 110
mill. doll.
Chilenska salpetertrusten. Se Cosach!
Chile-salpeter. Detsamma som n a
t-riumnitrat. C. förekommer i
mäktiga lager i ökentrakterna i n. Chile och
utföres i stora mängder till Europa, där
det användes som kvävegödselmedel och
till framställning av salpetersyra.
Chillan [tjilja’n]. Stad i mell. Chile,
med stora marknader. 30 000 inv. (1926).
Chiloe [tjilå’e]. ö utanför Chiles s. v.
kust 8 400 kvkm (ung. så stor som
Västmanland), med en befolkning av indianer
och mestiser.
Chinue’ra. Se Havsmus!
Chi’maira 1. K i’m a i r a (grek.). Bet.
get. I grek, mytologien ett vidunder, ofta
avbildat som lejon med ett gethuvud på
ryggen och en orm till svans. C. dödades
enl. myten av B ell e r o f on.
Chimbora’zo [tjim-]. En numera
utslocknad vulkan i Anderna (Ecuador),
omkr. 6 310 m. ö. h. C. saknar krater och
är i sina översta partier snötäckt.
Chimpa’ns. Se Schimpans!
Chimu [tji’mo]. Se Inkariket!
Chimä’r (fransk, chimére av grek,
chi’-maira). Fantasifoster, hjärnspöke. —
Chimärer, se Ympbastarder!
China clay [tja’jno klej] (eng.). Bet.
kin. porslinslera.
China-varnish [tja’jno va’nisj].
Benämning på en svart spritfernissa.
Chinchi’lla. Se Harmöss!
Chindwara [tjindoa’ra]. Stad i mell.
Britt. Indien (Centralprovinserna och
Be-rar) med en missionsstation, upprättad
1885 av Ev. Fosterlandsstiftelsen.
Chinga’n [tji-]. Bergskedja i ö. Asien
(Kina), gräns mellan öknen Gobi och
Mandsjuriet, omkr. 1500 km lång, med
toppar, som i genomsnitt nå 2 000 m. ö. h.
C. utgör en viktig gräns mellan
mongolisk nomadkultur och mandsjurisk
åker-brukskultur.
Chinjo’ng (fransk, chignon = nackhår).
En hårpung i nacken, ofta av löshår,
tillhörande den kvinnliga håruppsättningen
under 1860—70-talen.
Chioggia [kiå’dja]. Stad i n. ö. Italien
vid Adriatiska havet, en lagunstad, delvis
byggd på pålar. 35 000 inv. (1926).
Chios. Se Kios!
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
