Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collège ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Collo’quium—Colo’mbia.
1275
frihetshjältar och räknas jämte Griffith
som fristatens grundare.
Collo’quium [-kvium] (lat.). Bet. samtal,
disputationsövning.
Colma’r (tysk. Ko’lmar). Fabriksstad i ö.
Frankrike (dep. Haut-Rhin), övre Elsass’
kulturella centrum. 43 000 inv. (1926).
Coloca’sia. Växtsläkte (fam. Ara’cece).
En del arter odlas i växthus för sina
praktfulla blad. Den viktigaste är C.
antiquo’-rum (T a ro), vars stärkelserika rot i
många tropiska trakter utgör ett viktigt
näringsmedel. Den härstammar från
Ost-indien.
Colombes [kålå’nb]. Förstad till Paris
med ett modernt stadion, där olympiska
spelen 1924 höllos. 43 000 inv. (1926).
Colo’mbia (sp. Republica de Colombia).
Republik i Syd-Amerika, med ett
ytinnehåll av 1 200 000 kvkm., ung. så stor som
Sverige, Norge, Danmark och Finland
tillhopa.
Kust. C.:s n. v. kust vid Atlanten
ut-göres av en del av Darien-bukten; dess v.
kust vid Stilla havet är jämn utan större
inskärningar.
Allm. geografisk byggnad. C.
kan indelas i två skilda områden: 1) Det
till Cordillererna hörande höglandet i v.,
där övervägande delen av befolkningen bor
och som består av fyra
jämnlöpande bergskedjor: Kust-, Väst-,
Central-och Öst-Cordillererna, skilda av djupa och
breda längddalar, i vilka flyta floderna
Atrato, Cauca och Magdalena, samt 2)
slättlandet i ö., hörande till Orinocos och
Amazonflodens områden, ett urskogs- och
stäppområde med mycket gles befolkning.
Berg: den slocknade vulkanen Nevado de
Huila (5 700 m. ö. h.), de verksamma
vulkanerna Tolima (5 584 m. ö. h.) och Ruiz
(omkr. 5 500 m. ö. h.) m. fl. Floder: Atrato,
Cauca, Magdalena, Meta, Guaviare, Yapura
m. fl.
Allm. geologisk byggnad,
växt- och djurvärld. Se S y
d-Amerika!
1276
Klimatet är i höglandet subtropiskt
(detta särsk. på Öst-Cordillerernas
bördiga dalslätter) och tropiskt, i låglandet
tropiskt och osunt med stark hetta.
Befolkningen består av följande
rasgrupper med spanska som riksspråk:
mestiser (45%), indianer (20—30%), vita
(18%) och svarta (10—15 %). Många
indianstammar leva ännu praktiskt sett
oberoende. 7 851 000 inv. (1928).
Näringar. Efter höjden ö. h. kan C.
indelas i tre näringsgeografiska zoner: 1)
den varma zonen upp till 600 m. ö. h.
(kokospalm, bananer, bomull, kakao); 2) den
tempererade zonen upp till 2 200 m. ö. h.,
(kaffe, bananer, sockerrör); 3) den kalla
zonen, (majs, vete, korn, potatis;
betesmarker). Den viktigaste exportvaran är
kaffe. Av mineral finnas guld, silver,
platina, smaragder och petroleum. Industrien
är dock obetydlig. De viktigaste s a
m-färd smedlen äro, förutom flodfart
(Magdalena-floden), järnvägar (2 800 km
år 1928), de flesta statens. —
Myntenheten är 1 gulddollar — 1 nordamer.
dollar.
Religionen är rom.-kat.
(statskyrka) med religionsfrihet för andra kristna
samfund.
Politisk indelning. C. indelas i
14 departement, 3 intendentskap och 7
kommissariat.
Statsskick. C. är en republik. Enl.
författningen av 1886 utövas den
verkställande makten av en president med
betydande makt, vald för 4 år direkt av folket.
Den lagstiftande makten utövas av
presidenten och en riksdag, kongressen, best, av
senaten, vars 48 medl. väljas för 4 år
indirekt av departementen, samt
representanternas hus, vars 103 medl. väljas för 2 år
direkt av folket, med rösträtt endast för
män. — Huvudstad: B o g o t å. C. har
dessutom 3 städer på över 100 000 inv.
Historisk översikt. C. erövrades
1536 av spanjorerna under G. J. de
Que-sada, som kallade landet Nya Granada, och
blev 1718 vicekungadöme. 1810 utbröt ett
uppror, som under S. Bolivars ledning
ledde till landets fulla befrielse 1819. Det
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
