Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corelli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Co’ronel—Coreggio.
1308
a u s t r i’n a 1. Sydliga kransen, samt på
den ljusring, som vid totala
solförmörkelser synes omge den mörka solskivan (även
skrivet k o r o n a). 2. Inom medicinen
namn på olika kransartade bildningar ss.
c. r a d i a’t a (»strålkronan»), ett
fiberkomplex i hjärnan. — C. c i’v i c a,
med-borgarkransen, ett utmärkelsetecken i det
gamla Rom. — C. d’I t a’l i a, italienska
kronorden. — C. 1 a’u rea, lagerkrans.
Co’ronel. Hamnstad i Chile, ej långt från
Concepciön, bekant för ett engelskt-tyskt
sjöslag därutanför den 1 nov. 1914, varvid
den engelska eskadern tillfogades svåra
förluster. 4 500 inv. (1926).
Coroner [kå’rene] (eng.). Ämbetsman i män.
England och Amerika, som har att leda
vissa rättsliga undersökningar t. ex. vid
oförmodade dödsfall.
Coroni’lla. Växtsläkte (fam.
Legumino’-sce) med 20 arter i Medelhavsländerna och
angränsande länder. De äro buskar 1.
örter; baljorna sönderfalla vid mognaden i
enfröiga leder. I Sverige förekommer en
art, C. e’merus (Kronärt) vild på Öland
och Gotland.
PORTRÄTTSTUDIE av COROT. Oljemålning.
Corot [kårå’], Jean Baptiste C
a-m i 11 e, f. 1796, d. 1875. Fransk målare
tillhörande den s. k. Barbizon-skolan, en
av landskapsmåleriets förnyare, vars konst
betecknar övergången fr. det klassicistiska
landskapsmåleriet till impressionismen.
Hans landskapsbilder präglas av en lyrisk
och stämningsmättad naturkänsla, uttryckt
i en förfinad kolorit med silvergrått och
grönt som dominerande toner. Även hans
porträtt äro högst betydande. Flera tavlor
av C. finnas i Nationalmuseum i Sthlm
samt i Göteborgs Museum.
Corps [kår] (fransk, av lat. co’rpus =
kropp). Bet. kår, samfällighet av yrkes-
Ordet förekommer vanl. i
samman
ställningar, t. ex. c. de logis [— de
låsji’], huvud- 1. manbyggnad; c. d i p
lo-rn a t i q u e [— diplåmati’ck],
diplomatiska kåren, d. v. s. samtliga utländska
sändebud i ett land; e n c o r p s [an —],
samfällt, i samlad kår, m. fl.
Co’rpus (lat.). Bet. kropp, stam, massa.
1. Ett slags tryckstil, så benämnd, emedan
den första gången användes vid
tryckningen av en Corpus juris (se nedan). Ex.:
Åhlén & Söners Uppslagsbok.
2. C. nyttjas även i en del
sammanställningar, t. ex. c. d e 1 i’c t i, inom juridiken
samtliga förutsättningar för att ett brott
föreligger 1. också de yttre spåren efter
en förbrytelse; c. j u’r i s, namn på vissa
rättskällor och lagsamlingar.
Corregio [kårä’djå]. Stad i n. Italien
(prov. Reggio Emilia). 19 000 inv. (1924).
Correggio [kårä’djå], Antonio
Alle g r i, f. omkr. 1495, d. 1534. It. målare,
verksam särsk. i Parma. Hans målningar,
de flesta med mytologiska och religiösa
ämnen, präglas av en sensuell charm, en mjuk
formgivning och en ytterst nyanserad
ljusbehandling. C. förebådar barocken, särsk.
genom sitt intresse för
förkortningsproble-men, och även rococon har mottagit
impulser fr. hans konst. Till hans mest
bekanta arbeten hör Herdarnes tillbedjan (i
Dresden). Se bild å nästa sida!
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
