Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Coster—Co’ttrellapparat.
1314
guld, silver, mangan, och salt. De
viktigaste samfärdsmedlen förutom
landsvägarna äro järnvägar (omkr. 650
km). — Myntenheten är 1 guldcolön
= 100 centavos = 46V2 nordamer. cent.
Religionen är rom.-kat.
(statskyrka) med religionsfrihet för andra
bekännelser.
Politisk indelning. C. R. indelas
i 7 provinser.
Statsskick. C. R. är en republik.
Enl. författningen av 1859 (ändrad senast
1926) utövas verkställande makten av en
president, vald för 4 år genom direkta val.
Den lagstiftande makten utövas av en
riksdag, kongressen, best, av en kammare
med 43 medl., valda för 4 år genom allm.
rösträtt för män. — Huvudstad: San
José.
Historisk översikt. C. R.
upptäcktes av Columbus 1502 och blev
sedermera en del av det sp. vicekungadömet
Guatemala 1540. C. R. blev självständigt
1821, var förenat med Mexico 1821—23,
tillhörde en centralamer. förbundsrepublik
1823—39 (se Central-Amerika!) och
blev därefter en självständig republik.
Costa Ricas inre historia har på det hela
varit lugn och fredlig, om man undantar
tiden 1917—19. Förstnämnda år företog
Frederico Tinoco en statskupp och
störtade president Alf redo Gonzales. När
Förenta Staterna inträdde i världskriget,
avbröt Costa Rica förbindelserna med
Tyskland, men Wilsonregeringen vägrade dock
att erkänna regimen Tinoco. På Wilsons
förslag vägrades ock Costa Rica enligt
Ver-saillestraktaten inträde i Nationernas
förbund (en bestämmelse, som dock ändrades
1920, då C. inträdde i förbundet). 1919
utbröt en motrevolution, Tinocopartiet
störtades, Julio Acosta blev president och
erkändes av Förenta Staterna. Sedan 1928
är don Cleto Gonzales Viques president i
landet.
Coster, Ch de. Se De Coster!
Cöte [kåt] (fransk.). Bet. kust 1.
bergssluttning. — C. d’Argent [— darsja’n],
»silverkusten», fransk, atlantkusten s. om
Garonnes mynning. — C. d’A z u r [—
dasy’r], »azurkusten», fransk,
medelhavskusten, särsk. ö. delen. — C. d’I v o i r [—
divoa’r], bet. Elfenbenskusten. —
Cöte s-d u-N ord [kåtdynå’r], bet.
nordkusten, dep. vid Engelska kanalen i n. v.
Frankrike. — C ö t e-d’O r [kåt-då’r],
»guldsluttningen». 1. Bergskedja i ö.
Frankrike, best, huvudsakligen av kalksten. 2.
Dep. i ö. Frankrike.
Cotonea’ster. Växtsläkte (fam.
Rosa’-cece) med 20—30 arter, alla vedartade. I
Sverige finns C. intege’rrimus (Oxbär)
vild; jämte en del andra arter odlas den
också som prydnadsbuske.
Cotopa’xi. Jordens högsta verksamma
vulkan, belägen i n. Anderna (Ecuador),
5 940 m. ö. h., med snötäckt topp och
ständig ångbildning.
Cotswoldfår [kå’ttsoåld-]. Eng.
urgammal fårras utan horn, med vitt huvud och
lång ull, uppkallad efter C o t s w o 1 d
Hills, en bergstrakt i Gloucestershire
(nära Bristol).
Co’tta. I. Ursula C., d. 1511.
Borgarhustru i Eisenach, hos vilken Luther
bodde under sin skoltid. Hennes
moderliga förhållande till Luther har skildrats
i flera romaner, bl. a. av E. Rundell och
J. Knudsen. II. 1. J o h a n n Georg C.,
f. 1631, d. 1692. Bokhandlare,
grundläg-gare av bokhandels- och
bokförläggarfir-man med samma namn. 2. J o h a n n
Friedrich C., f. 1764, d. 1832. Den
egentlige skaparen av firman J. G.
C o 11 a’s che Buchhandlun g’s
stor-maktsställning i början på
adertonhundra-talet, då den förläde praktiskt taget all
tysk skönlitteratur. C. adlades 1817 von
Cottendorf. Han var en föregångsman
även på tryckeriteknikens område.
Cottage [kå’ttidj] (eng.). Bet. hydda,
villa, lantställe.
Cotton [kå’tton] (eng.). Bet. kattun,
bomull.
Co’ttrellapparat. En av den nordam.
kemisten F. G. Cottrell (f. 1877) i tekniken
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
