Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cranach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Creditbank, Den Norske—Creusot.
1324
Creditbank, Den Norske. En av Norges
tre storbanker, den tredje i
storleksordningen, aktiekapital 33 mill. kr. (1929),
inlåning 230 mill. kr.
Crédit foneier [kredi’ fånsie’] (fransk.).
1. Fastighetskredit. 2. Bank för lån mot
säkerhet av inteckning i fast egendom.
Crédit Lyonnais [kredi’ lionnä’].
Frankrikes största bank med ett aktiekapital
på 408 mill. franc, reservfonder på 800
mill. och en inlåning på 13,5 miljarder franc
(1930). Dess filialnät utgöres av över
1 400 filialer (1931) i både Frankrike, det
övr. Europa, Nord-Afrika och Främre
Asien.
Crédit mobilier [kredi’ måbilje’] (fransk.).
1. Rörlig kredit. 2. Bank för lån mot rörlig
pant (värdepapper, varor o. d.), som ofta
arbetar på liknande sätt som
emissions-bolag.
Cre’dito Italia’no. Italiens största bank
med säte i Genua. Aktiekapitalet är 400
mill. lire, inlåning 5,3 miljarder. C. upptog
1929 i sig Banca Nazionale di Credito, en
annan it. storbank.
Cre’do (lat.). Bet. jag tror. 1. Namn på
den apostoliska trosbekännelsen. 2. Namn
på en sv. rom.-kat. tidskrift, utg. i
Stockholm fr. 1920.
Cre’do, qui’a absu’rdum (lat.). Bet. »jag
tror, emedan det är orimligt», en sats som
tillskrives kyrkofadern Tertullianus el.
Augustinus och som innebär, att vad som
ej kan fattas av förnuftet dock kan bli en
trossak.
Creek [krik]. Nordamer. indianstam,
som nu i ett antal av omkr. 10 000 bo i
Indianterritoriet. C. kämpade tappert
mot general Jacksons trupper 1813—14
och måste därefter foga sig i
förflyttningen till Indianterritoriet.
Créme [kräm] (fransk, av lat. cre’mor =
saft). Bet. egentl. grädde. 1. Diverse
ämnen av halvfast konsistens, t. ex. skokräm,
hudsalva, tandpasta, saftkräm. 2. I allm.
det bästa och finaste (gräddan) av ngt. —
Créme de la créme [— do la —],
gräddan av grädden, den högsta societeten.
W. R. CREMER.
Fotografi.
Cremer [kri’mo],
William
Randal, f. 1838, d.
1908. Britt, liberal
fackföreningsledare,
politiker och
fredsvän, som fick
Nobels fredspris 1903.
Cremo’na. 1.
Provins i Italien. 2.
Stad i C. 1. vid Po,
med bibehållen
me
deltida stadsmur och flera ålderdomliga
byggnader, fordom berömd för sin
tillverkning av fioler, cremonesare, som
förfärdigades av familjerna Amati,
Guar-neri och Stradivari. 65 000 inv. (1928). Se
Violin!
Crépe [kräp] (fransk, créper = krusa).
Dets. som kräpp, d. v. s. tunt, tänjbart
silkestyg med krusig yta. — Crépe
de Chine [— do sji’nn], bet.
Kina-kräpp, urspr. tyg 1. schalar av vitgult
silke med broderade blommor, numera
mycket lätt silkekräpp 1. även glatta
lätta silketyger av olika kulörer.
Cre’pis. Växtsläkte (fam. Compo’sit(e).
C.-arterna äro örter med bladen i rosett
eller strödda; blommorna äro gula 1. röda.
I Sverige finns ett halvt dussin arter
varav den vanligaste är C. tecto’rum (K 1
o-f i b 1 a).
Crépon [krepå’n] (fransk.) Ett något
tätare tyg än crépe, tillverkat av kamgarn.
Cresce’ndo [kresjä’nndo] (it.).
Musikterm, bet. med växande tonstyrka, ofta
uttryckt med tecknet –––––
Cretonne [krotå’nn] (fransk.). Ett slags
bomullstyg med mångfärgade tryckta
mönster, använt till möbeltyg, gardiner,
klänningstyg o. d.
Creuse [krös]. Dep. i mell. Frankrike.
Creusot, L e [lo kröså’]. Fabriksstad i
mell. Frankrike (dep. Saöne-et-Loire) med
de berömda C r e u s o t-v e r k e n för
tillverkning av kanoner, lokomotiv, motorer
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
