Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Crusebjörn—Cuba.
1332
för helt med klassen Didyna’mia i Linnés
sexualsystem. Till fam. C. höra många
viktiga kulturväxter, t. ex. arter av släktena
Bra’ssica (Kål), Ra’phanus (R ä 11 i k a
och Rädisa), Sina/pis (Senap),
Nastu’r-tium (Pepparrot); andra odlas som
prydnadsväxter.
Crusebjörn, Jesper Ingevald, f.
1843, d. 1904. Generallöjtnant,
landshövding i Västerbottens län 1891—1904, led.
av F. K. 1893—96, 1903—04, av A. K. 1897
—1902. Som krigsminister 1899—1903
genomförde han den nya härordningen av
1901 och genomdrev anläggningen av
Bodens fästning.
Cruse’11, Bernhard (Berndt)
Henrik, f. 1775, d. 1838. Finl. musiker, vilken
bl. a. tonsatt »Hell dig, du höga nord». C.
var en av sin tids främsta
klarinettvirtuoser. Led. av Mus. ak.
Crusenstolpe, Magnus Jakob, f.
1795, d. 1865. Ämbetsman, tidningsman
och förf., utg. av tidn. Fäderneslandet
(1830—33), hovets och regeringens organ
gentemot oppositionspressen. Sedermera
oppositionsman anklagades han för
majestätsbrott och dömdes till tre års fängelse
på Vaxholm. Bl. hans historiska romaner
är Morianen mest bekant (1840—44).
Crusta’cea. Se Kräftdjur!
Cryptoga’mia. Kryptogamer el. frölösa
växter, den tjugofjärde och sista klassen i
Linnés sexualsystem.
Cryptome’ria. Barrträdssläkte, vars
viktigaste art är C. japo’nica (Japansk
c eder), som är ett av Kinas och Japans
viktigaste trädslag. I Europa odlas det här
och där som parkträd.
Cs. Kem. tecken för c e s i u m.
C. S. A. Förk. för
Centralförbundet för socialt arbete.
Csärdås [tja’rdasj] (ungerska, av csårda
= bykrog). En ungersk zigenardans.
Csårdåsfurstinnan [tja’rdasj—]. Operett
av L. Hein och B. Jenbach med musik av
E. Kålmån (1916, Sthlm s. å.).
Cteno’phora. Se Kammaneter!
Cu. Kem. tecken för koppar (lat.
cu’prum).
Cua’nza 1. K w anz a. Flod i Portug.
Väst-Afrika, avlopp för sjön Mussombo
med mynning i Atlanten. Längd: omkr.
1 000 km.
Cub [kabb] (eng.). Bet. valp. I
pälsvaruhandeln skinn av unga djur.
Cuba. Republik i Mellan-Amerika,
bestående av den största ön bl. Stora
Antillerna med tillhörande småöar, tillsamman
115 000 kvkm (ung. Lapplands yta).
Kust. C.:s s. kust är mer
sönderskuren än den n.; utanför båda är havet
synnerligen djupt (mer än 6 000 m nära s.
kusten).
Allm. geografisk byggnad. C.
utgöres till största delen av ett
vågfor-migt slättland med enstaka
höjdsträckningar. Endast i s. ö. delen finnes en
bergskedja, Sierra Maestra, 240 km lång
och med toppar upp till 2 560 m. ö. h.
Floder och andra vattendrag äro tämligen
obetydliga.
Allm. geologisk byggnad. C.:s
geologi är föga utforskad. Höglandet i s.
ö. är en del av de västind. Cordillererna,
och C. :s berg tillhöra olika geologiska
tidsåldrar. I v. delen av ön finnes ett
vidsträckt karstområde (Vuelta Abajo).
Klimatet är tropiskt. Den
förhärskande vinden är nordostpassaden, och
landet hemsökes ibland av ödeläggande
orkaner.
Växt- och djurvärld.
Växtvärlden på Sierra Maestras sydsluttning är
helt och hållet tropisk. I övrigt är
grässavannen den förhärskande
vegetations-typen. Mangroveskogar och kokospalmer
kanta kusterna. Djurvärlden har få
egendomliga arter att uppvisa, bl. a. saknas
vilda däggdjur nästan fullständigt.
Befolkningen är till största delen
av romansk härkomst med spanska som
riksspråk: 75% vita och 25% färgade
(negrer och mulatter). 3 608 000 inv.
(1929).
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
