Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cuba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
CiTcuxnis—Cul-de-sac.
1334
Näringar. Huvudnäring är jordbruk
(sockerrör, tobak). C. är världens mest
soc-kerproducerande land och bestämmer i
huvudsak priserna på sockermarknaden. De
förnämsta fabrikerna tillhöra
nordamerikanska kapitalister. C. producerar även
världens bästa tobak. En stor del av
råvaran förädlas i U. S. A. Råsocker och tobak
äro C:s viktigaste exportartiklar. Värdet
av sockerexporten 1930 uppgick till omkr.
119 mill. dollar och av tobaksexp. till
c:a 36 mill. dollar. Av mineral
finnas koppar- och järnmalm, men
bergsbruket är föga utvecklat. De
viktigaste samfärdsmedlen äro
järnvägarna (5 150 km år 1919). —
Myntenheten är 1 guldpeso — 1 nordamer.
dollar.
Religionen är rom.-kat. med
religionsfrihet för andra bekännelser.
Politisk indelning. C. indelas i
6 provinser.
Statsskick. C. är en republik. Enl.
författningen (av 1901, ändrad senast 1928)
utövas den verkställande makten av en
president, vald för 4 år. Den lagstiftande
makten utövas av en riksdag, kongressen,
best, av senaten, vars 37 medl. väljas för 8
år, och representanternas hus, vars 118
medl. väljas för 6 år. 1 realiteten är C.
helt beroende av U. S. A. — Huvudstad:
H a b a n a. Ingen annan cubansk stad har
över 100 000 inv.
Historisk översikt. C.
upptäcktes av Columbus 1492 och var en spansk
besittning till 1898, då C. i samband med
spansk-amerikanska kriget blev
självständigt, dock till en början under U. S. A.:s
faktiska överhöghet. Under världskriget
förklarade C. Tyskland krig 1917, och
landets näringsliv stimulerades under kriget
genom stora sockerförsäljningar till de
allierade. 1919 rådde ett exceptionellt
välstånd i landet, vilket emellertid 1920—21
följdes av en svår kris, varunder, trots att
moratorium infördes, många banker och
andra affärsinstitut ruinerades. Ett lån på
50 mill. dollars erhölls emellertid från
Förenta Staterna. Under pres. Zayas’
regim utbröt en revolt 1924, som dock
under
trycktes. När Zayas vid nomineringen
samma år besegrades av sin medtävlare
Menocal, slöt han förbund med den
liberale kandidaten Machado, vilken valdes
till president 1925 och omvaldes 1928.
Cu’eumis. Växtsläkte (fam.
Cucurbita’-cece) med ett 30-tal arter. Hit höra C.
sati’vus (Gurka) med flera var. samt C.
me’lo (Melon). Bägge odlas hos oss i
drivbänkar, gurkor även på fritt land.
Cucu’rbita. Växtsläkte (fam.
Cucurbita’-cece) med tio, i tropiska Amerika
inhemska arter; alla örter. Hit hör C. Pe’po
(Pumpa 1. Kurbits).
Cucurbita’ceae. Växtfamilj tillhörande
Sympetalerna, omfattande över 700,
mestadels tropiska arter. De flesta äro
slingrande örter med enköniga blommor
och stora, saftiga frukter. En art,
hundrovan, förekommer förvildad i Sverige,
den och flere andra odlas som
prydnadsväxter. Till C. höra många på grund av
de stora frukterna viktiga kulturväxter
såsom gurka, pumpa, melon och
vattenmelon (se Cucurbita, C
u-cumis, Citrullus!)
Cuddalore [kodolå’o] 1. K u d a 1 u’r. Stad
i s. Britt. Indien (prov. Madras). 51 000
inv. (1921).
Cue’nca [koä’nka]. 1. Provins i ö.
Spanien. 2. Stad i C. 1, med berömd katedral.
14 000 inv. (1929). 3. Stad i v. Ecuador,
2 580 m. ö. h. 40 000 inv. (1926).
Cui [kyi’], Cesar Antonovitj, f.
1835, d. 1918. Rysk tonsättare, en av de
mera bemärkta företrädarna för den s. k.
ungryska tonsättarskolan.
Cui bo’no (lat.). Bet. till vad gott, vad
tjänar det till.
Cuivre poli [kyi’vr påli’] (fransk.). Förk.
för c. jaune [sjån] p., bet. polerad
mässing. Koppar-zinklegering, på 1870-talet
vanl. som ersättning för äkta brons i en
del dussinvaror.
Cul-de sac [kydosa’ck] (fransk.). Bet.
återvändsgränd.
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
