Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cyrenaica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Cyrena’ica—Czestocho’wa.
1356
CYPRIPEDIUM CALCEOLUS. Fotografi.
Cyrena’ica. Det ö. distriktet av den
ital. kolonien Libyen in. Afrika, med
Barka som kustland och Kufra-området
som uppland. 149 000 inv. (1929), varav
10 000 europeer. Huvudstad: B e n g a s i.
Cyrillus. Se Kyrillosl
Cy’sta (lat. av grek. ky’stis = blåsa).
Sjuklig bildning, best, av en större 1.
mindre blåsa med flytande innehåll. C.
äro vanl. ofarliga, men kunna någon gång
bli så stora, att de måste bortopereras.
Cystor uppstå vanligast i huden, men
mycket ofta även i inre organ, t. ex.
äggstockar, njurar, sköldkörtel. — C y s t i’t.
Se Biåskatarr!
Cysto’pteris. Ormbunksläkte av små
bräckliga ormbunkar, som växa på
klippor o. d. Sv. arter äro C. fra’gilis (S t e
n-b r ä k e n) och C. monta’na.
Cystosko’p (grek. ky’stis = blåsa och
skope’in = betrakta). Apparat för
undersökning av urinblåsan. C. införes genom
urinröret. Jfr Endoskop! — C y s t
o-s k o p i’, undersökn. genom c.
Cystotomi’ (grek. ky’stis = blåsa).
Operation varvid urinblåsan öppnas. Se
B 1 å s-s t e n!
Cy’tisus. Växtsläkte (fam. Legumino’sce).
C. äro buskar med trefingrade blad och
gula 1. röda blommor. Hit höra C.
labu’r-num (G u 11 r egn), även kallad
Labu’r-num vulga/re, och C. purpu’reus samt en
egendomlig hybrid mellan dem: C. A’dami
(se Ymphybrid!). De äro giftiga och
innehålla alkaloiden c y t i s i’n.
Cytologi’ (grek. ky’tis = cell och lo’gos
— lära). Läran om cellen, dess byggnad
och förökning.
Cytopla’sma. Se Cell!
Czapek [tsja’-], J o s e p h, f. 1825, d.
1915. Tjeck, tonsättare och dirigent, fr.
1849 verksam i Göteborg. I hans rika
produktion märkas mässor, kantater,
symfonier m. m. Led. av Mus. ak.
Czegled [tsä’gled]. Jordbrukarstad i
mell. Ungern. 38 000 inv. (1925).
Czernin [tsje’rnin], Ottokar
Theo-b al d O. M., f. 1872. Greve, österr.-ungersk
statsman och diplomat, utrikesminister
1916—18, under världskriget ivrare för
samförståndsfred genom påtryckningar på
Tyskland, ledare av de österr.
fredsförhandlingarna med Ryssland och Ukraina
1918. Han har försvarat sin utrikespolitik
i boken Im Weltkriege (1919).
Czernowitz [tsjä’-]. Se Cernauti!
Czerny [tsjä’rni], Karl, f. 1791, d.
1857. österr. pianist och tonsättare, i stor
utsträckning verksam som pianopedagog.
Bl. hans elever märkes Liszt. Som
tonsättare var C. mycket produktiv; främst må
nämnas hans undervisningsverk för
kla-vér, som ännu skattas högt.
Czestocho’wa [tsjänstå-]. Stad i v. Polen,
textilfabriksstad och Polens främsta
vallfartsort. C. belägrades av Karl X Gustav
1655, intogs av svenskarna 1703 och var
i början av världskriget skådeplats för
strider mellan tyskar och ryssar. 115 000
inv. (1930).
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
