Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daggorm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Daggorm—Dagsländor.
1364
ris). D. är ett typiskt nattdjur men kan
under regn även visa sig på dagen. Den
lever av multnande växt- och
djurlämnin-gar och underlättar mullbildningen i jor
den, dels genom att denna luckras upp av
gångarna, dels genom att d. ofta drar ned
växter eller växtdelar i sina hål. Den
fyller tarmen med jord, och det osmältbara
uttömmes i små högar, vilka ofta ses vid
gångarnas mynningar.
Daggorm. Benämning på larverna till
ett släkte sorgmyggor.
Daggpunkt. Se Dagg!
Daggört. Se D rosera!
Daghesta’n. Se Dagestan!
Dagjämning. De tidpunkter på året, då
dag och natt äro lika långa. Dessa äro
två: vårdagjämning och höstdagjämning.
Den förra infaller omkring d. 21 mars, den
senare omkring d. 23 sept. Vid
dagjäm-ningen befinner sig solen i jordekvatorns
plan, och de punkter, där detta plan då
skär jordbanan, kallas för
dagjäm-ningspunkterna.
Dagkapten. Se Dagbefäl!
Dagkorpral. Se Dagbefäl!
Dagligt Allehanda. Tidn. utg. i
Stockholm, vår första dagliga tidn. fr. 1769. D.
A. började först utgivas som bilaga till
»Stockholms Veckoblad» 1767, blev 1771
en självständig tidn. och förde sedan
jämte Aftonbladet den liberala oppositionens
talan under Karl XIV Johans regering.
Den upphörde 1849 och levde upp 1851—
59. Jfr Nya Dagligt Allehanda!
Daglöjtnant. Se Dagbefäl!
Daglösen. 1. Sjö i ö. Värmland, 127 m.
ö. h., 10 kvkm. Vid D. ligger Filipstad.
2. Jst. vid B. J. och vid D. 1.
Dagmajor. Se Dagbefäl!
Dagmar. Danskt kvinnonamn efter en
böhmisk prinsessa D., som blev Valdemar
Sejrs gemål och Danmarks drottning 1205.
D. är en fördanskning av det tjeck.
Drago m i r.
Dagmarteatret. Teater i Köpenhamn,
startad 1883 och den ledande privata
danska huvudstadsscenen.
Dagny. En tidskr. i kvinnofrågor, utg.
av Fredrika-Bremerförbundet 1886—1907
en gång i mån., sedermera veckotidn., utg.
av Ekonomiska föreningen D. 1908—13.
Dagofficer. Se Dagbefäl!
Da’gon. En filisteisk gud (urspr.
sädes-gud) omnämnd i Bibeln (Dom. 16 kap. 23
v., 1 Sam. 5 kap. 2 v.).
Dagordning. 1. Den vanl. på förhand
bestämda ordningsföljd, i vilken en
överläggande och beslutande församlings ärenden
skola företagas till behandling. 2. Det
papper, å vilket ärendena finnas förtecknade
(även kallat föredragningslista).
3. En i vissa utländska parlament
förekommande form för förtroende- 1.
misstroendevotum för regeringen. Ett dylikt
dag-ordningsinstitut har särskilt i Frankrike
stor bet. Förslag om införande av sådan
d. ha framförts även i vår riksdag men
förkastats, senast år 1931.
Dagort 1. s t o 11. Benämning på en gång,
som gräves el. spränges in i ett berg (mer
el. mindre horisontalt) för att undersöka
malmfyndigheter el. utvinna sådana.
Dagrovfåglar. Se Rovfåglar!
Dagsberg. Socken i Östergötlands län
(Lösings härad). 888 inv. (1931).
Dagsländor (Epheme’rida). Insektgrupp
av ålderdomlig typ, vars nu levande
representanter äro resterna av en i äldre
geologiska perioder mycket stor grupp. De
äro spensligt byggda, försedda med 2—3
mycket långa, ledade svansborst, ett 1. två
par vingar, som hopslagna riktas uppåt,
samt pariga utförsgångar för
könsorganen. Hos den fullvuxna insekten äro
mundelarna förkrympta och tarmkanalen fylld
med luft; deras livstid är mycket kort,
inskränkt till en dag 1. ett dygn. De
förekomma, ofta i oerhörda mängder, över
sjöar och vattendrag. Äggen läggas i vatten,
larverna, som ha lång livstid, ha kraftiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
