Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalai-Lama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1375
Dala—Dalarne, Trävaru-a.-b.
1376
svenskt med undantag av en kort tid i
början av 1100-talet.
Dala. Socken i Skaraborgs län
(Gudhems härad). 620 inv. (1931).
Daladier [daladje’], É d o u a r d, f. 1884.
Fransk politiker. D. var kolonialminister
i Herriots kabinett 1924, krigsminister i
Painlevés kabinett 1925 och
undervisningsminister i Briands ministär 1926.
1927 valdes han till ordf, i det
radikalsocialistiska partiet. Han tillhörde de
främsta opponenterna mot Poincarés
finanspolitik i fråga om valutasaneringen
och anbefallde en vänsterkoalition.
Dala—Hälsinglands järnväg (D. Hd J.).
Normalspårig järnv. (1,435 m), 121,1 km
lång, fr. Orsa (Kopparbergs län) till
Bollnäs köping (Gävleborgs län) vid S. J.,
innefattande den 3 km långa bibanan
Gö-ringen—Dalfors (Kopparbergs län). Den
öppnades för trafik i sin helhet 1900
(bibanan 1902) och arrenderades av S. J. 1917
—23 och tillhör numera S. J.
Da’lai-Lama (mongol, dalai = hav,
oändlighet, oändlig makt och tibet. lama =
munk av hög rang). Den tibetanska
buddhismens överhuvud i Lhasa, den
mäktigaste av lamaismens tre påvar. Jfr
B o g d o-K han, Lamais m, T a s j
i-Lama! Se bilden å föregående sida!
Dala — Ockelbo — Norrsundets järnväg
(D. O. N. J.). Smalspårig järnv. (0,891 m),
85,8 km lång, fr. Linghed (Kopparbergs
län) över Ockelbo till Norrsundets
sågverk (Gävleborgs län) vid Bottniska viken.
Den öppnades för trafik i sin helhet 1897.
Fr. Vintjärns jst. utgår en 21 km lång
bibana s. ut till sjön Hinsen, öppnad för
enskild trafik 1877 men ej använd i allm.
trafik.
Dalarna (flertalsform av dal, syftande
på Dalälvens båda floddalar). Svealands
nordligaste landskap, omfattande
Kopparbergs län och en del av Gävleborgs län
(Orsa finnmark). Ytinnehåll: 31 000 kvkm.
D. kan uppdelas i två geografiska områden:
1) ett högland, som
upptager största
delen av landskapet
och 2) ett mindre
slättland längst i s.
ö. omkr. Dalälvens
mell. och nedre lopp.
D:s högsta berg äro
Storvätteshågna
(1 204 m. ö. h.),
Nip-fjället (1 191 m. ö.
h.). och Städjan
(1 137 m. ö. h.).
De största
sjöar
na äro Siljan, Orsasjön, Amungen, Runn,
Vessman och Barken. D:s största flod är
Dalälven. Mossar och myrar fylla på sina
håll 3/4 av arealen. Berggrunden består av
olika bergarter. I s. och s. ö. finnas
graniter, gnejser, gnejsgraniter,
glimmer-skiffrar och leptiter, vilka på sina ställen
äro malmförande. De största
järnmalmsfälten äro Grängesberg och Idkerberget.
Koppar har brutits i Falun (numera mest
svavelkis) och zink i Ryllshyttan.
Porfyr finnes i n. v. delen (Älvdalen) och
dalasandsten i n. v. Till större delen
ligger D. inom n. Sveriges barrskogsregion.
Ngt mer än 2/3 av D. utgöres också av
skogsmark, resten är odlad jord, annan
mark och vatten. Näringar äro jordbruk
med boskapsskötsel, skogsbruk, bergsbruk
och industri (järnförädling, träindustri
och kem.-tekn. industri). Knappt 40/0 av
arealen utgöres av åker. Samfärdseln
förmedlas av båtleder, landsvägar och
järnvägar (omkr. 1 200 km). Städerna i D.
äro Falun, Hedemora, Säter,
Avesta och Ludvika. — D. omtalas
tämligen sent i historien på grund av sitt
avskilda läge. Som D:s historiska
storhetstid kan man beteckna århundradet
1430—1530: frihetskampen under
Engelbrekt, Sturarna och Gustav Vasa mot det
utländska förtrycket samt dalupproren
under Gustav Vasa.
Dalarne, Trävaru-a.-b. Sågverksbolag i
Vansbro med ett aktiekapital på 6,4 mill.
kr., som år 1928 inköptes av Korsnäs a.-b.
D:s skogar i Norge, c:a 50 000 tunnland,
DALARNAS VAPEN.
Pilarna och kronan
guld, spetsarna
silver, fältet blått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
