Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dan ... - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1391
Danevirke—Danmark.
im
Da’nevirke 1. Dannevirke. En rad
befästa gränsvallar tvärs över s. Slesvig,
de älsta fr. 800-talet, anlagda till försvar
mot tyskarnas framträngande under Karl
d. store. De iståndsattes av danskarna
efter kriget 1848 men utrymdes under
kriget 1864 och raserades efter freden.
Da’nia. Lat. namnform för Danmark.
Daniel (hebr.). Bet. Gud är min domare.
Namn på flera personer i G. T., av vilka
den mest bekante är profeten D.
Daniell [d?e’njel], John Frederic, f.
1790, d. 1845. Eng. kemist och fysiker,
bekant för sina arbeten inom elektrokemien
och isynnerhet för det av honom
konstruerade D an i e 11 s element. Se G a
1-vaniskt element!
Daniélou [danjelu’], Charles, f. 1878.
Fransk politiker och publicist. D. har
medarbetat i flera Paristidningar och utgivit
dikt- och essaysamlingar.
Danielson-Ka’Imari, JohanEichard,
f. 1853. Finsk politiker (gammalfinska
partiet) och prof, i historia.
Danielsson. I. Anders D., f. 1784, d.
1839. Riksdagsman, medl. av bondeståndet
1809—39, en av oppositionens ledare
under de första årtiondena av Karl XIV
Johans regering. II. Anders Peter D., f.
1839, d. 1897. Riksdagsman (representant
för Öland) 1872—97, den främste ledaren för
det tullvänliga Nya lantmannapartiet. III.
OlofAugust D., f. 1852. Språkforskare,
klassisk och etruskisk filolog, professor i
grekiska i Uppsala 1891—1917. Led. av
Vet. ak., led. av Vitt., hist. o. ant. ak. IV.
Axel Ferdinand D., f. 1863, d. 1899.
Tidningsman och socialdem. partiledare,
grundare av tidn. Arbetet 1887, vars red.
han var till sin död, ss. sådan en av den
sydsvenska arbetarrörelsens skapare.
Da’nilo, f. 1826, d. 1860. Furste av
Mon-tenegro (1851—60), farbror till konung
Nikita.
Dani’sm. Danskt ord el. uttryck nyttjat
i ett icke-danskt språk.
Danmark. Konungariket D. omfattar dels
de danska öarna och Jylland, dels
Färöarna och Grönland samt är i
personalunion förenat med den självständiga
staten Island. De danska öarna och Jylland
ha ett ytinnehåll av 43 000 kvkm, ung.
lika mycket som halva Svealand. Namnet
D. härledes enl. Ad. Noreen av lågt, dan
= fast och jämn mark och mark = skog;
alltså: skog på jämn och fast mark,
syftande på danernas urspr. hemland,
antagligen Mälardalen (se D a n e r ). Enl. N.
E. Wadstein kommer D. av lågt, dane =
sank mark och dansk, mark = jord,
gränsland; alltså: sank gränsmark.
Det skandinaviska D. består förutom av
Jylland av 110 bebodda och 385 obebodda
öar. Dess nordligaste punkt är Skagen på
Jylland, den sydligaste Gjedser på Faister,
den östligaste 2Erteholmene vid Bornholm,
den västligaste Blaavandshuk på Jylland.
Kust. D. omges av grundhav med
endast undantagsvis mer än 50 m:s djup.
Kusterna äro också flack-kuster med här
och där djupa inskärningar, på Jyllands
v. kust: Limfjorden, Nissumfjord och
Ringkjöbing Fjord, på dess ö. kust:
Limfjorden, Mariager Fjord, Aarhus Bugt,
Horsens Fjord, Vejle Fjord, Kolding
Fjord, Aabenraa Fjord och Flensborg Fjord,
på Fyn: Odense Fjord, på Själland:
Ise-fjord och Roskilde Fjord m. fl.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. D. är ett utpräglat
slättland. Dess högsta punkt är Ejer
Bav-nehöj på Jylland (172 m. ö. h.) inom det
stora moränbacklandskapet på Jylland.
D:s genomsnittshöjd är endast 30 m. ö. h.
S. v. Jylland är bekant för sina
hedslätter. Berggrunden utgöres av lagrade
bergarter och på Bornholm av urberg. Utefter
Jyllands v. kust sträcker sig ett stort
flygsandsbälte med dyner (klitter). Större
floder saknas. De största sjöarna äro
Arresö och Esromsö på n. Själland.
Klimatet är ett utpräglat
havsklimat med övervägande västliga vindar.
S. v. Jylland är det nederbördsrikaste
området.
Växt- och djurvärld. D:s
växt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
