Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Danmark.
1398
kunde dessa blott för kortare tider
förverkligas och måste efter flera krig, som
grundade ett svenskt-danskt nationalhat,
slutgiltigt uppges 1523. Däremot förblev
Norge hela perioden 1376—1814 förenat
med D. År 1536 infördes reformationen,
varigenom kyrkans makt bröts; adeln blev
nu den mäktigaste klassen i riket,
strävande att alltmer tillbakatränga konungens
myndighet. Men under de hårda
påfrestningar, som voro förbundna med D:s
yttre maktställnings gradvisa sjunkande
under 1600-talet, då Sverige blev
Nord-Euro-pas ledande stat, visade sig adeln sakna
håg och förmåga att bruka sin
maktställning i riksintressets tjänst, varför konung
Fredrik III med de ofrälse ståndens hjälp
1660 och 1665 genomförde
författningsändringar, som gjorde tronen ärftlig och
konungen enväldig. D:s yttre
maktminskning markeras främst av förlusterna 1645
och 1658, då Gotland, Skåne, Halland och
Blekinge övergingo till sv. statsområdet,
men ock av slitningar mellan de danska
konungarna och hertigarna av
Holstein-Gottorp, medlemmar av en gren av
kungahuset, vilken regerade över ett land,
sammansatt av tyska (Holstein) och danska
(Slesvig) områden. Slitningarna ledde
stundom till krig, varvid hertigarna voro
förbundna med Sverige, men vid sv.
stormaktsväldets fall indrogs hertigdömet till
D. 1721. De närmast följande hundra åren
präglades utrikespolitiskt av ett redan
under Karl XII:s-krigen inlett
samgående med och beroende av Ryssland i syfte
att motarbeta Sverige; spänningen mellan
de skand. rikena ledde dock blott en gång,
1788—89, till krig. Konungamakten sjönk
från 1700-talet i betydelse, då dess bärare
voro obetydliga (i vissa fall rent av
sinnessjuka); däremot utövade flera
betydande ministrar, såsom tysken Struensee och
dansken A. P. Bernstorff, verklig
regeringsmakt, stundom godtyckligt och oformellt
men ofta med sociala och politiska
resultat av stor vikt. I Napoleonskrigen stod
D. på Napoleons sida, och dennes fall
medförde för D. Norges förlust 1814. Under
1800-talet har D:s statsskick ändrats i
konstitutionell riktning genom
»juni-grundloven» 1849, som gjorde slut på
enväldet, och revisioner av denna 1866 och
1915. De trassliga förhållandena i
Slesvig-Holstein ledde efter flera misslyckade
försök att ordna dem till att båda
provinserna 1864 genom ett krig med Preussen och
Österrike frånrycktes D.; efter
världskriget, där D. iakttog neutralitet, har dock
Nordslesvig 1920 som följd av en
folkomröstning i provinsen ånyo införlivats med
D. Staden Flensburg med område kvarblev
däremot i tysk ägo. De dans k-v ä s t i
n-diska öar na (se d. o. I) såldes år 1917
till Förenta Staterna. År 1918
förvandlades Island från dansk besittning till
självständigt rike i personalunion med D.
Landets nyaste historia präglas främst av
kampen mot ekonomiska svårigheter och av
vänsterpartiernas nedrustningssträvanden.
Svåra bekymmer vållade valutans nedgång
1919—24 och den stora Landmandbankens
fallissemang 1924. Konung Kristian X (fr.
1912), avskedade på eget bevåg 1920
ministären Zahle, som suttit vid makten under
krigsåren, och vänsterministären
Neer-gaard regerade sedan till 1924, då den i sin
tur avlöstes av den socialdemokratiska
ministären Stauning (1924—26). Under
Mad-sen-Mygdals ministär (1926—29) företogos
kraftiga nedskärningar i statsutgifterna,
skatterna sänktes och guldmyntfoten
återinfördes. År 1929 bildade Stauning på nytt
regering, denna gång under medverkan av
radikalerna, som bl. a. besatte
utrikesministerposten (Munch). Nedrustningen
inleddes 1920 med avrustning av
landbefästningarna och 1927 beslöts att de flesta
sjöbefästningarna skulle nedläggas. Förslag
föreligger även om arméns ersättande med
ett s. k. vaktvärn av obetydlig omfattning.
I Nationernas förbund, där D. är medlem
sedan 1920, har landet kraftigt uppträtt
för avrustning och för samverkan
småstaterna emellan. Under 1931 dominerades D:s
politik till stor del av en konflikt med
Norge. (Jfr Grönlandsf rågan!).
Litt. till D:s historia: E. Arup:
Rids af Danmarks Historie. S. J. Ottosen:
Vor Historie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
