Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dans - Dansant - Dansk Dampskibsrederiforening - Danske Landmandsbank - Dansk Forfatterforening - Dansk-västindiska öarna - Danskön - Dansmöss - Danssjuka - Ðante Alighieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1401
Dansa’nt—Da’nte Alighe’ri.
1402
vilken tillförde den ett romantiskt drag i
stil med tidens sentimentala
natursvärmeri). Så småningom stelnade denna
balett i andefattig enformighet, men vid
sidan av operabaletten framträdde den fria
dansen (företrädd av Isadora Duncan,
senare av Dalcroze, i Sverige av Anna Behle),
som ägnade själva rytmiken större
uppmärksamhet. Denna dans (även kallad
barfotadans) avsåg att införa en »fri,
klassisk skönhet»; en kort tunika blev den
typiska dansdräkten i stället för balettens
»köttfärgade» trikåer, skor, korsett och
balettkjol. Balettens store reformator är
emellertid ryssen Michail Fokin, som
förvandlade den till en friare och fullt
konstnärlig konstart; han stiliserade
armrörelser och kroppsrörelser till »mjuk» eller
»sträng» dans, och i samråd med ett
antal entusiastiska konstnärer (främst
målaren Bakst och musikern Stravinskij) lät
han musik, dekorationer och kostymer
spela med till en stilriktig enhetsverkan. Den
ryska balettens största namn äro Fokin
och Anna Pavlova. Båda ha vid upprepade
tillfällen gästat Sverige. Bl. svenska elever
av Fokin märkes Jenny Hasselqvist. Av
moderna inhemska baletter kan nämnas
»Per Svinaherde» av Kurt Atterberg.
Dansa’nt (fransk.) Bet. dansande, road
av dans.
Dansk Dampskibsrederiforening. De
danska fartygsägarnas förening, med säte i
Köpenhamn, startad 1884. Ordförande
redare A. O. Andersen.
Danske Landmandsbank. Ett av
Danmarks största bankföretag, som under
krisen 1920—22 led stora förluster, som i
första hand gingo ut över aktieägarna.
Danska staten fick träda emellan och
garantera säkerheten av de hos banken
inlånade medlen. Banken äger ej längre något
stamaktiekapital, då detta helt avskrivits,
utan endast ett preferensaktiekapital på
50 mill. kr., som helt och hållet äges av
staten. Inlåningen belöpte sig 1929 till 433
mill. kr. och tillgångarna till 645 mill. kr.
tarföreningar!
Dansk Forfatterforening. Se F ö r f a t-
Dansk-västindiska öarna. En ögrupp i
Västindien, best, av öarna S:te Croix, S:t
Thomas och S:t John, förr en dansk
koloni, såld till U. S. A. 1917 för 25 mill.
dollar, varefter ögruppen fick namnet
Jungfruöarna 1. Virgin Islands.
Danskön. En liten ö bl. Spetsbergen
(Väst-Spetsbergen), varifrån S. A. Andrées
ballongfärd mot polen utgick 1897.
Dansmöss. En från Japan
härstammande var. av den vanl. husmusen {Mus
ma’scu-lus). De förflytta sig icke i rät linje utan
mer el. mindre i cirkel, ofta snurra de
runt ung. som en katt, som jagar sin egen
svans, beroende på ett ärvtligt fel på
labyrinten i örat.
Danssjuka (Chore’a mi’nor). En
sjukdom, som angriper hjärnstammens
motoriska centra och som säkerligen framkallas
av en hittills okänd bakterie. D:s
huvudsakliga symtom är ofrivilliga, ryckiga,
sprittande rörelser i huvud, armar och
ben. De sjuka ha svårighet att vara
stilla. Utsikterna till fullständigt
tillfrisknande äro goda. Någon gång uppträder
dock hjärtfel i anslutning till sjukdomen.
Den under medeltiden uppträdande
»dans-sjukan» el. Sankt Veits dans (Chor’ea
ma’gna) har intet med d. att göra. Jfr
Veits dans!
Da’nte Alighie’ri, f. 1265, d. 1321. It.
skald, medeltidens störste diktare och en
av världslitteraturens mest betydande
förf. D. är en föregångare till renässansen
och den förste betydande förf, på it. språk.
Hans främsta verk är La Divi’na
Comme’-dia (Den gudomliga komedien), vari han
skildrar en färd i de dödas riken: särskilt
Inferno (Helvetet) är skildrat med stor
konstnärlig kraft och ger en mäktig bild
av D:s livsåskådning, hans sympatier och
antipatier. Bl. hans övriga arbeten märkes
den personliga och idealistiska
kärleks-bikten Vi’ta nuo’va (sv. övers. I livets vår,
1925). Hans verk ha övers, till en mängd
språk och utgivits i otaliga uppl., och om
hans person och diktning har en hel
litteratur uppstått. På sv. ha La Divina Com-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
