Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1405
Da’nziger Gatt—Dare’ios.
1406
DANZIG.
D:s utrikespolitiska angelägenheter. Enl.
författningen av år 1920 utövas den
lagstiftande makten av en riksdag, folkdagen
(Volkstag), best, av 120 medl. valda för 4
år enl. allm. rösträtt och proportionella
val. Den verkställande makten utövas av
en av folkdagen för 4 år vald styrande
senat, bestående av 1 president, 1 vice
president och 20 senatorer.
Da’nziger Gatt. S. inloppet till
Stockholms skärgård mellan Utö och Landsort.
Da’phne. Växtsläkte (fam.
Thymelcea’-cece), vars enda sv. art är den
jämförelsevis sällsynta D. mezere’um (T ib a st),
en buske med skära 1. röda, tidigt på
våren utslagna blommor på bar kvist. Den
förekommer även odlad.
Da’psang. Ett fjällkomplex i
Kara-korum, med väldiga firnfält och
glaci-ärer. Högsta toppen, G o d w i n Austen,
stiger till 8 610 m. ö. h.
Darbhanga’h. Stad i n. Britt. Indien
(prov. Bihar and Orissa), med export av
ris och indigo m. m. 54 000 inv. (1921).
Dardane’llerna. Sund mellan
Marmara-sjön och Egeiska havet, som under
antiken hette H e 11 e s p o’n ten, omkr. 71
km långt och intill 100 m. djupt samt
med minsta bredd 1,3 km. Liksom
Bosporen är D. en floddal, som sjunkit under
havsytan. D. är en starkt befäst, viktig
förbindelseled mellan Medelhavet och
Svarta havet. Under världskriget sökte
engelsmän och fransmän förgäves bemäktiga
sig D. Namnet D. härledes av D a r d
a-n o s och gällde ursprungi. fyra befästa
slott vid sundet för att på senare år
överföras på själva sundet. — D ar dan
ell-kommissionen, en 1916 tillsatt britt,
nämnd för undersökning av orsakerna till
misslyckandet av angreppet på forten vid
D. under världskriget (1915).
Darda’ner. 1. Namn på en forntida
illy-risk folkstam. 2. Namn, använt av
Home-ros, på trojanerna. Jfr Dardanos!
Da’rdanos. 1. I grek, mytologi en son till
Zevs och Elektra, stamfader för det
trojanska folket. 2. Trojansk stad vid
Dardanel-lerna, enl. sagan uppkallad efter D. 1. Den
ägde bestånd ännu vid vår tideräknings
början.
Da’rdel. Sv. adlig ätt (fr. 1810), urspr.
schweizisk. 1. Fritz Ludvig von D.,
f. 1817, d. 1901. Officer, konstnär. D. har
tecknat karikatyrer och situationsbilder
ur Stockholmslivet och efter hans död ha
hans Minnen och Dagboksanteckningar
utgivits. Han verkade även som
överintendent och preses i Konstakademien samt
ordförande i Nationalmusei nämnd. 2.
Gustaf Fredrik Nils von D., f.
1882. Den förres sonson, diplomat,
envoyé i Bryssel sedan 1921. 3. NilsElias
Christoffer von D., f. 1888. Den förres
kusin, konstnär. Han intar en mycket
självständig plats bland modernisterna;
en excentrisk fabuleringsförmåga med
förkärlek för det karikerat dekadenta, en
österländskt rik färg jämte en utsökt
teckning utmärka hans tavlor.
Dare’ios 1. Dar i’u s. Namn på pers,
konungar. 1. D. I f. 550, d. 485 f. Kr. En av
Persiens största konungar (521—485),
organisatören av det av Kyros grundlagda
pers, världsväldet. Han är bekant bl. a.
för sitt misslyckade fälttåg mot grekerna.
2. D. III, reg. 336—330 f. Kr. Persiens
siste konung, Alexander d. stores motstån
dare och besegrad av honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
